Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Efter rondeller och 2+1-vägar: Dags för förarlösa bilar

/
  • Claes Tingvall har varit drivande för att bygga fler rondeller i fyrvägskorsningar.
  • Claes Tingvall, nollvisionens fader. Eller nollvisionens barnmorska, som han själv hellre säger.
  • Claes Tingvall konstaterar att antalet omkomna och svårt skadade minskat kraftig i och med satsningen på 2+1-vägar med mitträcken.

Han kallas för nollvisionens fader.
– Själv skulle jag säga nollvisionens barnmorska, säger Claes Tingvall.
Han har drivit på så att fler rondeller byggts, infört 2+1-vägar, satsat på hastighetskameror och varit med och skapat Euro NCAP, en slags konsumenttest som gjort bilarna mycket säkrare.
Och blivit rejält utskälld många gånger.
När han blickar framåt tror han att mycket av trafiksäkerheten kommer att präglas av förarlösa bilar och mer fokus på cyklisterna.

Annons

– Omkomma i en personbil kommer i framtiden att vara något väldigt ovanligt, säger Claes Tingvall.

Han pekar på att det under år 2002 omkom 375 personer i personbilar. Nu är den siffran nere i 150.

– År 2020 kommer det att sjunka till runt 60–70, och sedan fortsätter det att sjunka. Det är en fantastisk utveckling, men egentligen ingen raketforskning. Men vi behövde nollvisionen för att få det att börja hända.

När Claes Tingvall i mitten av 1990-talet slog fast att målet ska vara noll antal omkomna i trafiken, fick han ta emot en hel del glåpord. "Det är omöjligt". "Människor är för opålitliga."

– Nollvisionen fanns ju inom till exempel flyget. Och man kan ju inte ha något annat mål än noll antal omkomna. Men innebörden var ju att vi var tvungna att inse att vi haft ett så dåligt system att människor kunde ta livet av sig. Vi, som jobbade professionellt med detta, var tvungna att ta på oss ett ansvar.

Tingvall säger att förarna måste ställa upp på ett antal förutsättningar för att det ska lyckas:

* Du måste vara nykter när du kör.

* Du måste ha bälte på dig.

* Du måste följa hastighetsgränserna, eftersom systemet är gjort efter dessa gränser.

– Det går ju inte att ha ett brandsegel som håller för någon som hoppar från tredje våningen för att ta emot någon som hoppar från tionde våningen. Vi kan inte ta emot dig då. Vi kan bygga ett system som klarar 300 kilometer i timmen, men jag tror ingen är beredd att betala för det.

Sedan handlar det om fordon och vägar.

– 2+1-vägar och rondeller i fyrvägskorsningar har inneburit enormt mycket för att minska antalet omkomna och svårt skadade i trafiken. Liksom att bilarna har blivit så väldigt mycket säkrare.

Mycket tack vare Euro NCAP, ett europeiskt organ som krocktestar och betygsätter bilars säkerhet.

– I början ignorerade biltillverkarna detta. Men när en Volvo S 40 1996 klarade av de högt uppsatta säkerhetskraven vi hade vände det. Den marknadsförare är inte född än som inte skulle berätta om något så bra. Vi kunde aldrig drömma om att bilarnas säkerhet skulle utvecklas så snabbt som en följd av dessa tester. Men så har det blivit.

Nollvisionen inom trafiken har spridit sig. Till EU, FN och WHO. 43 amerikanska delstater har antagit policyn. New York har sin Vision Zero. Den här veckan åker Claes Tingvall till New York i detta ärende.

Själv säger han att han är riktigt bra, ja till och med suverän, på att hitta bra medarbetare och skapa bra nätverk.

– Det här har aldrig varit någon one man show. Det skulle aldrig ha funkat om jag suttit själv på kammaren och funderat. Man måste jobba i team, i nätverk. Omge sig med människor med väldigt olika bakgrund. Då kan man få saker att hända.

Han har också fått ta emot mycket skäll.

– Det är mest medelålders och äldre män som inte tyckt och inte tycker om det jag säger. Jag vet och förstår varför. För mig handlar det om att försöka döda myter och sanningar.

Han ser framför sig en stor förändring när det gäller biltrafiken.

– Folk vill åka bil, men de kommer inte att vilja äga bilen i samma utsträckning. Det börjar redan bli så i storstäder som Berlin och New York. Där äger man inte bilen själv, utan är med i en bilpool. En bil i Stockholm står still 98,2 procent av tiden, i genomsnitt. Parkerade bilar upptar 25 procent av det tillgängliga gatuutrymmet. Det kommer inte att funka att ha det så i framtiden.

Han tror också mycket på förarlösa bilar.

– En automatisk bil kan komma och hämta upp dig vid din bostad, och sedan släppa av dig där du vill gå av. Sedan åker bilen själv in i ett parkeringshus. Eftersom ingen behöver gå ur och i bilen kan du packa ihop bilar i p-hus på ett helt annat sätt. Du behöver heller inte så breda vägar, eftersom en bil som kör själv inte vinglar. Du kan gå från dagens 3,75 meter till 2 meter.

Claes Tingvall menar att mer automatiska bilar kommer att vara viktigt för att öka trafiksäkerheten.

– Om bilen kan hjälpa dig att förstå och hjälpa dig mot faror i sista ögonblicket så är klart att det kommer att bli bra.

Han tror inte att det är speciellt långt borta.

– För bara tre–fyra år sedan fanns inte bilar som kör själv. Men plötsligt händer det. Redan nu går det att köpa bilar som följer efter en annan bil i upp till 50–60 kilometer i timmen, och om två–tre år kommer det att vara vanligt med såna bilar. Bilar som kan köra själv på motorvägen kommer vi säkert att ha inom de närmaste fem åren.

Cykelsäkerheten menar han är ett annat område som kommer att hamna mer i fokus.

– För fem år sedan var cyklisternas säkerhet en ickefråga. Nu har den blivit enormt stor, och där kommer det att ske en stor utveckling.

Det handlar både om att skydda cyklisten och att bygga mindre hård mark.

– När cyklisten faller så gör det ont, och risken att vi gör oss riktigt illa är stor. Asfalt och sten kan vara snyggt och praktiskt på gator, men det gör ont.

Tingvall pekar på flera saker som finns och är på gång:

* Nya smidiga skydd för cyklisten som inte syns. Bland annat en airbag, en luftkudde som man har på huvudet och som löses ut när man faller från cykeln. "Min fru hade en sådan på sig när hon föll, och den funkade".

* Omgivningen måste göras mjukare genom beläggning med annat material. Det måste bli mjukare att falla, samtidigt som det inte får gå trögare att cykla. Här pågår forskning.

* Sandningen av cykelbanor är på väg bort. Det blir allt vanligare med sopsaltning, där snön sopas bort först, och därefter saltar man på banan. Likaså att ta bort löv, som kan vara ett riktigt elände för cyklister.

Till våren går Claes Tingvall i pension.

– Jag känner mig klar, att jag inte kan göra mer. Det börjar bli dags för yngre, som begriper dagens utmaningar bättre, att ta över. Och då kommer jag att hålla tyst. Jag kommer inte att bli en sur gubbe som vet bäst. Jag är faktiskt en tillbakadragen person privat.

Annons
Annons