Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Räta ut släktmysterierna med dna

/
  • Vi ärver dna från både vår pappa och mamma, men det är en slump vilket dna man ärver från respektive förälder. Det gör att Christina Sagersten får 400 träffar i dna-registret medan hennes bror får 500.
  • Ett test-kit ryms i ett litet kuvert. Det kostar från 700 kronor och uppåt att låta dna-testa sig.
  • Efter att du har topsat dig skickar du in provet i ett provrör till laboratoriet där det analyseras.
  • De orangefärgade fälten visar det dna som du delar med personen du matchas mot. Ju större orangea fält desto närmare släkt är man. Här matchas Christina Sagersten mot sin bror.
  • Här matchas Christina Sagersten mot en avlägsen släkting. De har endast en liten del dna gemensamt – det gemensamma dna:t illustreras av orangefärgade fält.
  • Det finns tester som hjälper dig att spåra det raka fädernet eller mödernet. På skärmen syns mödrarnas vandring i Christinas släkt, från urmodern
  • Dna-släktforskningen bedrivs mycket via datorn och nätforum. Till exempel finns ett svenskt forum på Facebook.

Dna-tekniken tillför en ny dimension till släktforskningen.
Men den som testar sig måste vara förberedd på att även familjehemligheter kan komma upp till ytan.
– Kyrkböcker kan ljuga, men det gör inte dna, säger Christina Sagersten, dna-släktforskare.

Beställ ett test via nätet, topsa dig på insidan av kinden och skicka provet till ett laboratorium. Sedan kan du få namnet på hundratals nya släktingar som du inte visste om att du hade.

– Provet jämförs där med alla andra som skickat in tester och svaret man får är en uppskattning på hur nära släkt man är med övriga i databasen. Därefter börjar jobbet att lista ut hur man är släkt, säger Christina Sagersten, egen företagare och dna-släktforskare från Sundsvall.

Många släktforskare använder sig i dag av dna-teknik för att komma vidare i sin kartläggning av släkten – och det är ett snabbt växande intresse enligt Christina Sagersten.

– När jag gjorde mitt test 2012 fick jag 70 träffar. Nu är det nästan 400. Det händer otroligt mycket på det här området, säger hon.

I höstas startade Christina Sagersten tillsammans med elva andra personer med olika bakgrund runtom i Sverige nätverket SSGG (Svenska sällskapet för genetisk genealogi). Syftet med nätverket är att sprida dna-släktforskningen vidare i landet samt att utbilda och hjälpa personer som utfört testet att tolka sina resultat.

– Vi hjälps åt med att försöka rita kartan tillsammans, säger hon.

Man kan ha olika syften med att låta testa sig. Vissa vill få släktskapet till en specifik person bekräftat, andra vill bekräfta att de uppgifter man kommit fram till genom traditionell släktforskning stämmer eller hitta sätt att komma vidare då man kört fast. Man kan också ha ett historiskt perspektiv på sin forskning och undersöka hur den släktlinje man själv tillhör migrerat från ursprungsmannen och -kvinnan i Afrika för omkring 100 000 år sedan.

För Christina Sagersten själv handlade det om att identifiera okända fäder som fanns i släktträdet efter att hon "pappersforskat" så långt det gick.

– Dna-släktforskningen tillför så otroligt mycket beroende på vad man letar efter.

Trots dna-forskningens fördelar kan den inte ersätta pappersforskningen, förklarar Christina Sagersten.

– Bra pappersforskning underlättar när du ska tolka resultatet.

Det finns olika företag som utför dna-tester för privatpersoner. Ett av de vanligaste som svenska släktforskare använder sig av är det amerikanska företaget Family Tree DNA där uppskattningsvis 10 000 personer i Sverige låtit testa sig. Priset på testerna varierar från 700 kronor och uppåt. 5 500 kronor kan det kosta att utföra alla tillgängliga tester.

Christina Sagersten ser inte att det finns några större integritetsproblem med att låta dna-testa sig och matcha sin profil med andra testade. Det är bara du och dina matchningar som ser dig, och om du går ur forumet slängs din information.

– Vill man missbruka saker kommer man att göra det. Utrensning av judar skedde under kriget även utan dna-register. Jag ser möjligheterna, mer än riskerna, säger Christina Sagersten.

Hon har själv valt att låta sina uppgifter användas i forskning. Då anonymiseras de, men blir offentliga och sparas.

– Många som gör det tycker att det är viktigare att bidra än att skydda sin integritet.

Dna-testerna väcker dock många etiska frågor på det personliga planet, förklarar Christina Sagersten. Du kan hitta nära släktingar som du inte visste fanns. Ska du berätta för de berörda eller inte? Hon nämner ett exempel där en son genom ett dna-test upptäckte att den far han alltid trott var hans biologiska förälder i själva verket inte var det. I ett annat fall ledde det till upptäckten att två personers farfäder förväxlats på bb. Sådant kan skapa splittring i familjer.

– Vissa skyller på testet, men det är inte testets fel – det är familjehemligheternas. När man gör ett test är det otroligt viktigt att förstå konsekvenserna av det, säger Christina Sagersten.

Hon känner till ett tiotal fall i Sverige där man har fått ett sådant chockartat besked genom testerna. Hon har själv varit med om att upptäcka släktförhållanden som ingen kunnat föreställa sig.

– Det är klart att det är jobbigt att ha initierat ett test i ett sådant läge, men relationen mellan oss är fortfarande bra, säger hon.

För Christina Sagersten har de positiva konsekvenserna övervägt, med råge. Beslutet att låta testa sig har inneburit att hon fått 400 nya släktingar och kontakt med människor världen över.

– Jag tycker att det här är så jäkla roligt. Det är kul att vara med i utvecklingen, säger hon.

I maj håller hon och Peter Sjölund landets första helgkurs i dna-släktforskning, i Sundsvall. De 16 platserna är redan fyllda med deltagare, inte bara från orten utan även Dalarna, Härnösand, Jämtland och Stockholm.

– Det är en hel del testade i regionen, och ju fler som testar sig, desto fler pusselbitar och möjlighet att räta ut släktmysterier blir det.

Annons
Annons
Annons