Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Menar att Härjedalsdomen delvis bygger på myter

+
Läs senare
/

Härjedalsdomen bygger på en felaktig historieskrivning och ibland på rena myter. Det menar Lars Rumar, pensionerad landsarkivarie. I en ny bok underkänner han de domslut som visade att samebyarna inte har någon sedvanerätt till bete på privata marker i Härjedalen.

– I och med att två domstolar slagit fast en sak anser man att det är rätt. Jag vill visa att det i högsta grad inte är så, säger Lars Rumar.

Två rättsinstanser, dåvarande Svegs Tingsrätt och senare Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall har slagit fast att samebyarna inte har någon sedvanerätt till vinterbete på privat mark i Härjedalen, i den så kallade Härjedalsdomen. Den vann laga kraft 2004. Men enligt Lars Rumar, tidigare landsarkivarie vid landsarkivet i Östersund, bygger domen till stora delar på ren mytbildning. Det skriver han i den nya boken "Historien och Härjedalsdomen, en kritisk analys".

– Ett exempel på en myt är uppfattningen att det före avvittringen i mitten av 1800-talet fanns en tydlig gränsdragning mellan skattefjäll och övrig mark, det stämmer inte. Ett annat är att bönder då ägde all mark i Härjedalen utom skattefjällen. Det stämmer inte. Det var så kallad avradsmark som i själva verket ägdes av staten, säger Lars Rumar.

Idén till en bok kom när Lars Rumar satt som sakkunnig i rättstvisten mellan Tossåsens sameby och markägare i Klövsjö/Rätan.

– Markägarnas argumentation byggde till 90 procent på Härjedalsdomen. Då var jag ju tvungen att granska den och fick fram ett omfattande material. Jag tyckte att det skulle vara synd om det bara blev kvar i domstolshandlingarna.

Den rättstvisten slutade med förlikning.

Lars Rumars bok ges ut av Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.

– Jag har försökt arbeta så vetenskapligt som möjligt med beaktande av såväl argument som motargument. Hade detta inte varit fallet hade boken inte kunnat utges genom ett universitet, så som nu är fallet, säger författaren.

Markägarna i Härjedalen kommer säkert att uppfatta din bok som en partsinlaga, hur ser du på det?

– Skulle man lägga sig för ett sådant argument skulle varje form av granskning av domen vara omöjlig. Jag vill understryka att undersökningen är mycket grundlig och bygger på forskningar i ett 50-tal olika arkiv och en omfattande litteratur.

Vad hoppas du uppnå med boken?

– Om den leder till en omprövning av Härjedalsdomen vore det ju bra. Jag hoppas kunna ge samerna en mer rättvis historia än den som är gängse i Härjedalen, säger Lars Rumar.

Annons
Annons
Annons