Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om detta må vi berätta

/
  • Porten in till koncentrationslägret Auschwitz i den polska byn Oswiecim. Här och i systerlägret Birkenau, eller Auschwitz 2, mördades en miljon judar och hundratusen polacker, ryssar och andra av nazisterna.

I dag, tisdagen den 27 januari, infaller den årliga internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Det var i dag 70 år sedan koncentrationslägret Auschwitz befriades. Bo Lundmark, pensionerad "nomadpräst" i Funäsdalen, vill i följande rader uppmärksamma de miljontals judar och andra som föll offer för den nazistiska terrorn i Europa.

Annons

(med anledning av Förintelsens minnesdag den 27 januari)

Hör dunkandet från deportationstågen

i en dikt av Wislawa Szymborska

"I takt, i takt, dunkar hjulet. Skogen utan gläntor.

I takt, i takt. Genom skogen går en roptransport.

I takt, i takt. Uppväckt mitt i natten hör jag,

i takt, i takt, en tystnad dundra in i tystnaden "

Halina Birenbaum minns torget

dränkt av blod och tårar ...

"Far höll oss tätt intill, kysste först min mor,

sen min bror och mig.

Vi såg på varandra som för att ta med oss

våra älskades ansikten

före det fullkomliga mörkret.

Var inte rädd, viskade mor. Vi måste alla dö.

Vi dör bara en gång "

Den åttonde november i isande kyla

började Budapests judar marschen mot döden.

Ibland beordrades halt för att gräva sin grav,

men kaptenen sköt avsiktligt bom

och marschen fortsatte

till befälets smattrande skrattsalvor.

Om morgonen måste alla gå förbi vattentunnan

med det infrusna barnet.

Moderns skri skar genom dimman

och väckte fåglarnas klagan.

Till Raoul Wallenberg lär Eichmann ha sagt

att han inte trodde på nazismen som sådan,

men den gav honom makt och rikedom.

Därför matade han med Führerns välsignelse

dessa dödens fabriker:

Treblinka, Majdanek, Auschwitz-Birkenau ...

Bara i det sistnämnda koncentrationslägret

dog en miljon judar, sjuttiofemtusen polacker,

tjugoentusen romer och mer än trettiotusen

andra krigsfångar.

Om detta må vi berätta ...

l Auschwitz hade Primo Levi en mardröm:

Befriad och hemkommen berättar han detaljerat

om lidandet och ondskan.

Plötsligt upptäcker han att ingen vill lyssna.

Man låtsas att han inte finns, man reser sig och går.

Efter den verkliga befrielsen

blev mardrömmen verklighet.

Ingen ville lyssna till hans berättelse

om det djävulskt onda.

Den som vill radera ut berättelsen

om förintelsen ur vårt medvetande

förbereder marken för nästa förintelse.

Därför måste vi motstå frestelsen

att tiga och vända oss bort.

Därför skall vi berätta det för våra barn

och de skall berätta det för sina

och deras barn för nya släkten.

Bo Lundmark

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons
Annons