Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Optiker med servicekänsla

/
  • Ulf Sperring trivs med sitt yrke. Här sitter han i undersökningsrummet, på näsan har han ett par ultralätta Silhouette, ett österikiskt märke som är förbjudet att piratkopiera.

Att arbeta som optiker innebär att ha fått ett stort förtroende. Ett förtroende som firades i fredags då Sperrings optik firar 30 år.

Annons

TH kliver in i trivsamma och välordnade Sperrings optik, Berith Wermelin säger att sambon Ulf Sperring sitter i telefon, men att han strax kan ta emot. Ulf hälsar med ett glatt leende och undrar om det kan bjudas på en kaffetår.

Man känner sig direkt välkommen som kund, och Ulf berättar att det är viktigt för dem. Servicekänslan kan vara avgörande om man ska överleva på orten eller inte.

– Det ska vara roligt att komma hit, den som besöker oss ska känna omtanken. Man måste fråga sig själv: hur skulle jag vilja bli bemött? Och så utgår man från det, säger Ulf.

Det ska vara roligt att komma in hos optikern, och de försöker inte inreda så kalt och strikt, utan lite mer ombonat. Och så försöker de toka till det lite och använda sig av humorn i de fall det lämpar sig.

De är fem stycken som arbetar på Sperrings optik. Ulf Sperring, Berith Wermelin, Lotta Köhler, Madelene Hedh och Markus Wermelin. Sperrings optik är lite unika på så sätt att de sköter slipningen själv, större kedjor brukar lämna iväg bågarna.

Ulfs optikerbana inleddes redan i unga år. Hans morbrors fru var optikerdotter från Skövde, och Ulf har alltid tyckt om teknik och att fixa med saker. Efter militärtjänstgöringen sökte han jobb i Sundsvall. Han trodde aldrig att han skulle få jobb så snabbt.

– Du kan börja på en gång, sade mannen på Nilsson Ur och Optik.

Ulf blev paff och undrade vad han nu hade gett sig in i. Men året efter, 1974, sökte han till optikerskola som på den tiden var två år lång, för att sedan följas av en lärlingsperiod. För att kunna arbeta som optiker fullt ut krävs också att man har läst arbetsmedicin.

Det var även genom yrket han träffade sin fru - som var kund.

– Egentligen ska det väl inte gå till på det viset, men hon var kund när jag var ny inom yrket, 1978. Och på den vägen var det.

De har trogna kunder på Sperrings optik, som återkommer år efter år. Ulf har en bekant i Vännäs, men där tar Umeå många potentiella kunder. Sveg ligger lite längre från närmaste stad, och folk i Härjedalen tycker oftast det är bekvämare att åka dit än till exempel Östersund.

De försöker alltid hålla sig uppdaterade om de senaste rönen, de åker på optometri-dagar och workshops. De jobbar alltid efter ledorden kompetens, valfrihet och omtanke.

Men då och då händer det lite oförutsedda grejer som livar upp. En dag kom det en äldre herre och klagade på glasögonen han valt. Det var på den tiden det fanns en liten läsruta längst ner på glasögonen. Han kunde inte alls läsa vad som stod på tv:n med dem på.

– Det visade sig att han använde rutan som man skulle läsa i böcker med till även när han skulle läsa texten på tv:n som stod långt borta, det gick inte så bra, säger Ulf.

Ett år lurade de kunderna att de kunde läsa med en bit dioptri-tejp, likt skämtet att man kunde använda en nylonstrumpa för att få färg-tv. En del blev lite arga då.

På fredag firas att det är 30 år sedan att de slog upp Sperrings optik på platsen där Lindahls optik stod.

– Alla är varmt välkomna för fika, öppet hus (där man kan prova på optikeryrket) och musikunderhållning, hälsar Ulf.

Annons
Annons