Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den lokala journalistiken kräver en stabil ekonomisk bas

Debatt

Annons

Som forskare är det roligt när resultatet av arbetet når ut till dem som berörs, utanför de akademiska seminarierna. Den stora uppmärksamhet och debatt som rapporten "Landsbygd i medieskugga" från Södertörns högskola har väckt visar att de frågor vi tog upp är viktiga, både för mediebranschen och för samhället i stort. Frågor runt nedrustningen av den lokala journalistiken behöver diskuteras, både vad det betyder för den lokala demokratin och för bilden av Sverige i medierna.

Mittmedias utgivargrupp har reagerat på rapporten, och skriver att den utgår från den daterade pappersbundna logiken, att rapporten stannat i det förflutna (debattinlägg 2 december). Om det vore så enkelt skulle det här genmälet bli kort. Men frågorna runt mediernas utveckling är mer komplicerade än så, det räcker inte att avfärda pappersbaserade medier som daterade.

Mittmedias utgivare pekar främst på behovet av utbyggda bredband och dålig mobiltäckning som ett problem för den lokala journalistiken, och jag kan inte annat än att hålla med (jag bor själv på landet med en opålitlig och begränsad ADSL). Men rapporten handlar inte om distributionen, vare sig det är nät eller papper, utan om resurserna för att producera det lokala innehållet. Oavsett hur den lokala journalistiken når sin publik, så måste det finnas journalister som producerar innehållet.

Rapporten handlar om villkoren för den lokala journalistiken, och visar att drygt en tredjedel av alla lokala redaktioner i landet lagts ner de senaste tio åren. För Mittmedias del är andelen större, nästan hälften av lokalredaktionerna som fanns för tio år sedan på tidningar är nu nedlagda.

Även om tidningarna fortsätter sin bevakning av dessa orter på distans, så får det konsekvenser för närheten till läsarna. En tunnare lokal journalistik ger också en tunnare lokal demokrati. En annan konsekvens är att bilden av Sverige förändras, det blir mer storstad och regionala centra och mindre landsbygd när den lokala bevakningen monteras ner.

De lokala nyheterna är de mest lästa, både på papper och på nätet. Alla tidningsledare vet detta, och i besparingstider försöker man behålla reportrar genom att samordna teknik och redigering. En annan fråga blir då de avvägningar som måste göras mellan det lokala och annat innehåll som blir gemensamt mellan olika tidningar – den lokala tidningen kan lätt tappa läsare om det blir för lite lokalt innehåll.

Mittmedias utgivare pekar på att ny teknik kan underlätta den lokala närvaron, och det finns många exempel på hur lokala medier försöker stärka den lokala förankringen med till exempel publiknätverk och läsarproducerat innehåll.

När det gäller så kallad hyperlokal journalistik planerar vi på Södertörns högskola att starta forskning om hur denna kan se ut under nästa år. Vi har också sedan flera år arbetat med olika typer av datajournalistik i ett projekt tillsammans med redaktioner inom Mittmedia och andra koncerner för att utveckla de nya typer av digitala tjänster som Mittmedias utgivare nämner.

Södertörns högskola fortsätter att arbeta tillsammans med medieföretag för att hitta nya former för den lokala journalistiken, vi startar under nästa år ett projekt om lokal journalistik och sociala medier med stöd av Hamrinstiftelsen (knuten till Jönköpingsposten m fl).

Jag tror alltså inte att allt var bättre förr, den lokala journalistiken måste utvecklas för alla de nya kanaler som finns idag. Men det innebär inte att papperstidningen kommer att försvinna – all medieforskning visar att nya medier väldigt sällan ersätter de gamla. Tv ersatte inte radio, och nätmedier (webb och mobil) ger mediehusen nya plattformar samtidigt som de gamla finns kvar vid sidan av de nya.

Däremot förändras de gamla medieformerna, till exempel passar de snabba nyheterna bättre på nätet medan papperstidningen kan koncentrera sig på bakgrund och fördjupning.

Det är lätt att räkna unika läsare på nätet, men på nätet betyder unika läsare inte en människa av kött och blod utan en unik maskin. En verklig läsare kan använda upp till tre–fyra olika datorer och mobiler per dag, och för att få en mer korrekt bild av användning av nätmedier är det bättre att utgå från läsarundersökningar.

Medieforskning vid Göteborgs universitet visar att pappret fortfarande håller ställningarna även om upplagorna minskar långsamt – lästiderna är mer än dubbelt så lång på papper jämfört med nät och pappersläsarna är fortfarande mer än dubbelt så många som nätläsarna. Även om annonsintäkterna från nätet ökar, så stod pappret fortfarande 93 procent i landsortstidningarna under 2013, enligt rapporten Dagspressens ekonomi.

Den lokala journalistiken kräver en stabil ekonomisk bas. De som kommer att lyckas bäst att skapa denna bas är de mediekoncerner som bäst kan kombinera olika kanalers starka sidor, både för läsarna och för annonsörerna som alltid stått för en stor del av de lokala mediernas inkomster. Det gäller såväl den prenumererade papperstidningen som lokala gratistidningar, nyhetssajter, pdf-tidningar och mobilappar samt olika former av lokal tv (vare sig den distribueras över nätet eller som traditionell tv som till exempel i Östergötland och Norrbotten).

Presstödet är en del av denna ekonomiska bas. Vår rapport förordar inte mer presstöd, men pekar på att det inte är anpassat till dagens medielandskap. Presstödet utgår från den prenumererade papperstidningen, och missar därmed många former av lokal journalistik. Presstödet infördes för att stärka mångfalden och journalistiken som en del av demokratins infrastruktur, men det behöver breddas för att också kunna stödja till exempel gratistidningar och lokala nyhetssajter. Presstödet bör gå till journalistiken, och inte till medieföretag.

Södertörns högskola fortsätter att utforska den lokala journalistiken, och hoppas på ett fortsatt stort intresse från utgivarna inom Mittmedia och andra medieföretag som vi samarbetar med.

Läs utgivarnas replik här.

Gunnar Nygren

professor i journalistik vid Södertörns högskola

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons