Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi måste bekämpa västra Härjedalens lupiner!

/

Annons

Varje besökare i Härjedalen och Jämtland i sommar har noterat hur lupinerna breder ut sig.

Detta är dåliga nyheter för väghållare, markägare, byalag och samfälligheter. Lupinen är en invasiv art, det vill säga den har introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, den sprider sig av egen kraft och den riskerar att skada ekosystemet.

Vad är problemet med lupiner? Växten är en snabbväxande och flerårig art som sprider sig effektivt med frön, men även genom sin underjordiska jordstam.

Eftersom blomsterlupin är en kvävefixerande art ökar kvävehalten i jorden där den växer, vilket påverkar omgivande flora, som exempelvis blåklocka, prästkrage och kattfot.

Blomsterlupin konkurrerar även ut vägkantens övriga flora genom att den skuggar lågväxande arter. En del av dessa växter hotas nu att försvinna helt. Även insektslivet drabbas, eftersom många fjärilar och vildbin är beroende av särskilda värdväxter som kan konkurreras ut av lupinerna.

Vägkanterna en värdefull tillflyktsort för de blommor som kräver slåtter eller bete för att överleva. Vägkanterna utgör en stor del av vårt lands samlade slåtterareal och lupinens kraftiga ökning i dessa områden hotar de artrika vägkanternas ängsflora.

För att rädda vårt biologiska kulturarv måste lupinen bekämpas. Trafikverket arbetar aktivt med att slå de artrika vägkanterna på ett anpassat sätt för att minska spridningen av lupinerna.

Hamrafjället är kanske Sveriges artrikaste fjällområde med cirka 400 arter som brudsporre, gullspira och fjällviol. Vår flora är unik och vacker samt gagnar vårt välbefinnande och drar turister till vårt område.

Om vi inte tar krafttag mot lupinerna kan vi räkna med att hela vårt vackra fjäll, inom 50 år, i stort består av enbart lupiner. Låt oss tillsammans hjälpa till med att bevara vår gamla artrika miljö.

Lupinen är envis och seg och därför måste bekämpningen vara långsiktig och upprepas ofta.

Rötterna klarar övervintringen bra och fröna i marken bevarar sin grobarhet i över 50 år. I första hand bör man se till att frön inte bildas genom att kapa av blomstjälkarna innan fröna mognar. Då fylls inte fröbanken i marken på och inga fler frön sprids i omgivningen.

Bekämpning i form av slåtter kan sättas in före eller direkt efter blomningen innan fröbaljorna har hunnit bildas. Uppgrävning av rötterna är en effektiv metod. Skicka omedelbart frökapslar till brännbart på tippen!

Om vi låter vilda lupiner växa fritt i vår natur kommer de att negativt förändra vårt artrikablommande landskap och menligt påverka vårt biologiska kulturarv.

Låt oss kroka arm och hjälpas åt att utrota lupinen!

Ingemar Syring

Erik Zachrison

vice ordförande och styrelsemedlem, Västra Tänndalens Samfällighet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons