Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Debatt: Angående beslut om indragning av subventionerad fotvård

+
Läs senare
/
Debatt

Fotvårdarna i Härjedalen protesterar mot beslutet att dra in subventioner för fotvård. Socialnämnden behöver spara pengar och drar in stödet som inte är lagstadgat. Men fotvårdarna menar att konsekvenserna kan bli allvarliga och kostnaderna större, i slutändan.

Då vi fotvårdare med kommunalt avtal om att utföra subventionerad fotvård till Härjedalens pensionärer, nu fått information om den beslutade indragningen av denna förmån, samlade vi oss till ett möte för att göra en typ av konsekvensanalys av detta.

Vi som professionella entreprenörer är de enda som vet vad vi egentligen gör för dessa brukare och hur de påverkas, om detta förslag går igenom.

SKA FOTVÅRD BLI EN KLASSFRÅGA?

Många pensionärer är fattiga med väldigt låga pensioner och tack vare subventionen har de haft större möjlighet att få regelbunden hjälp med svårklippta naglar och andra fotproblem.

Då flera av oss tidigare arbetat inom vården VET vi att på boendena är det olika rutiner om personalen där ens FÅR klippa brukarnas tånaglar, vissa VÅGAR inte av rädsla att klippa fel och en del tycker fötter är ”äckligt” att hålla på med.

Om nu inte personalen inom SOL, LSS och HSL gör det och inte brukarna kan själva, VEM SKA DÅ GÖRA DET?

HAR KOMMUNEN GJORT EN KONSEKVENSANALYS AV DETTA?

Hur kan detta påverka brukarna?

Resultaten kan bli:

*Sår, omläggningar, smärtor, längre resor för att få hjälp när det blir akut, läkarbesök, ökad medicinering, sämre allmäntillstånd, försämrad kapacitet att gå och därmed lägre livskvalité.

*Är brukaren dessutom diabetiker med diabeteskomplikationer såsom nedsatt känsel, cirkulationsrubbningar, svullnader i benen mm, kan följderna till slut bli katastrofala med nekroser och till och med amputationer som följd. Då börjar vi prata kostnader för samhället, eftersom en amputation kostar ca 700 000 kr.

Diabetiker kan genom remiss få upp till 4 besök årligen på remiss, men många nyttjar kommunens subvention som komplement för att kunna gå tätare. (Prova själv att bara klippa naglarna var tredje månad och se hur det går.)

Hur påverkar det oss som företagare?

* Färre kunder och besök ger minskat underlag.

* Vi som har mer än en lokal, måste säga upp någon av dem.

* Då de subventionerade fotbehandlingarna upp går till ca 70 % av det vi gör, kan det leda till att vi måste lägga ned vår verksamhet och ställa oss till ”arbetsmarknadens förfogande”.

* Det kan till och med leda till att terapeutens familj måste flytta från kommunen till folktätare områden, och då tappar kommunen i snitt 2 skatteinbetalare och även barn i skola, och utarmar en folk-gles kommun ännu mer.

Vad kan detta innebära för kommunen i förlängningen?

* Minskad kostnad för subventionerad fotvård. (Vilket är det ni ser på kort sikt.)

Men det ni kanske inte tänkt på är:

* Minskade intäkter för de lokaler vi tvingas säga upp.

* Minskade skatteintäkter från våra företag. Framförallt om vi flyttar från kommunen.

* Minskad kontinuitet i vården, eftersom fotterapeuterna (törs jag säga) är den som mest regelbundet ser en brukare och tidigt och tydligt ser gradvisa förändringar, som dagligvårdarna inte ser lika tydligt, och därmed kan slå larm till vårdpersonal, sköterskor och läkare.

* Ökade kostnader inom HSL för sår och omläggningar.

* Ökade besök hos HC, som kräver ökade personalresurser i form av följeslagare.

* Ökade kostnader för färdtjänst, för de som väljer att gå kvar på egen bekostad fotvård, då närservicen från oss minskar när vi sagt upp lokaler.

Kommunen säger i beslutet att detta INTE BERÖR REMISS-FOTVÅRDEN OCH DET GÖR DEN INTE DIREKT.

Men om vi fotvårdare tvingas lägga ned vår verksamhet på grund av att underlaget minskar med minst 70 procent försvinner även de fotvårdare som har avtal med Region Jämtland Härjedalen, då det är vi som berörs av subventionens indragning, som även har remissavtalen. Regionen har inga anställda fotvårdare ute i primärvården, förutom på Diabetesmottagningen i Östersund.

Detta är några av de konsekvenser vi ser på sikt för dessa olika parter, men det finns mest troligt många fler…

Ett förslag från oss är att:

Fotvården, istället för att subventioneras till alla ”Härjedalens pensionärer” oavsett ålder (sjuk-, förtids-) och egen förmåga att sköta sina fötter, ställs under Biståndsenheten och således erbjuds endast till de som berörs av SOL, LSS och HSL, dvs. har andra insatser av kommunen.

* Det gör att arbetstillfällen (som vi själva skapat) behålls till fördel för både kommunen och oss som egna företagare. (Vilket kommunen i sitt Härjedalskontrakt vill göra till en bra företagarkommun.)

* Kommunen behåller kunskap som bara vi fotvårdare har, i form av vår spjutspetskompetens.

* Vi är välutbildade och erfarna på MEDICINSK FOTVÅRD. Inte några SPA-terapeuter, som filar lite och sen klappar in en dyr, onödig creme.

* Brukarna behåller bra vård och omsorg, vilket leder till nöjdare invånare, brukare, vårdpersonal och anhöriga.

Avslutningsvis vill jag dessutom tillägga att hanteringen av detta ärende, där informationen om förslaget att dra in den subventionerade fotvården, kommit till våra kunders kännedom INNAN VI SOM LEVERANTÖRER FÅTT VETA ATT DET ENS VAR PÅ TAL …

DET ÄR UNDER ALL KRITIK OCH OERHÖRT DÅLIGT SKÖTT FRÅN KOMMUNENS SIDA.

Nadine Högdal, Sveg/Lillhärdal, Marina Östblom Jonasson, Funäsdalen, Gunilla Rolandsdotter, Hede, Catrin Grip, Sveg/Ytterhogdal, Ingalill Thalin Stenberg, Sveg, Susanne Floberg, Ytterhogdal

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons