Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Minnesord: Alf Bergkvist, Upplands Väsby

+
Läs senare
/

Alf Bergkvist, Upplands Väsby, har avlidit efter en lång tids sjukdom i en ålder av 75 år. Hans närmaste är hustrun Anita, barnen Åsa och Per med familjer.

Alf Bergkvist fick göra en osannolikt rik och omväxlande resa genom livet. Han gick direkt från folkskolan som 12-åring ut i det som förväntades av en tonåring i Storsjö Kapell – till skogsarbete. Men Alf ville annat, gick Bäckedals folkhögskola i Sveg. Där blev han aktiv i SSU. Snart med i ledningen för Jämtland/Härjedalens SSU-distrikt, där han blev nära vän med andra unga SSU:are. Fyra av dem kom att följa varandra genom både privatliv och karriär i mer än 50 år.

Efter värnplikten vid Fältjägarregementet i Östersund följde FN-tjänst i Kongo. Det blev en mycket påfrestande tid med svåra upplevelser, bara han av tre kamrater kom hem levande.

Den förre skogsarbetaren, uppväxt i glesbygden var ovanligt nog inte intresserad av jakt. Däremot hade han en trumpet i bagaget när han kom till Östersund. På kamraternas inrådan fick trumpeten bli kvar i bagaget. Någon sådan karriär blev det inte men han njöt av klassisk musik. Intresset för politiken tog över.

SSU-kretsen i Örnsköldsvik behövde en ombudsman, sen följde samma jobb i Uppsala, därefter i Örebro. Efter en tid på Reso, det folkrörelseägda reseföretaget, lockade politiken. I socialdemokratiska riksdagsgruppen blev han en mycket uppskattad rådgivare och medhjälpare. Lugn, påläst, saklig och tålmodig var några av de begrepp som blev synonyma med Alf.

I mitten av 1970-talet knöts Alf till ABF, som ansvarig för funktionärsutbildningen. Han blev ABF trogen till pensioneringen, de sista åren som ekonomichef.

Trots krävande arbetsuppgifter inom folkbildningen hann Alf med att vara ordförande i kultur- och fritidsnämnden och sedan byggnadsnämnden i Upplands Väsby.

Alf var framme vid slutstationen. Resan började med såg och yxa i den fjällnära skogen i Härjedalen, stoppen under resan handlade hela tiden om att göra en insats i arbetarrörelsen. Nu har han klivit av och vi vänner känner en stor saknad men minns en mycket vänfast och inspirerande vän och kamrat.

Bo Toresson

Östen Johansson

Annons
Annons
Annons