Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Minnesord: Per-Ola Sandvold, Hedeviken

+
Läs senare
/

Per-Ola växte upp i Funäsdalen och var äldst av tre pojkar.

Ungdomsåren i Funäsdalen tillbringade han i slalombacken och på fotbollsplan. Han hann även med lite pojkstreck tillsammans med sina jämnåriga klasskamrater, som till exempel när han gick på nocken på kyrktaket. Trots att han hade sina pojkfasoner var han omtyckt av lärarna och ordentlig i skolan. I hembyn arbetade han bland annat som vaktmästare och i charken på Konsum. Där började han sin bana med att slakta, vilket han blev en riktig hejare på.

Per-Ola träffade Rosita och flyttade till Hede. De öppnade Minilivs och fick tre fina tjejer, Tina, Rebecca och Erica, som han älskade över allt annat. Började sedan arbeta på Däckab där han blev kvar i 26 år. Per-Ola var en riktig arbetsmyra och det var alltid han som kom först till jobbet och åkte hem sist. År 1994 flyttade han till Hedeviken och köpte huset på oljeberget 1996.

Han var en självlärd och otroligt duktig snickare och byggde både det ena och det andra samt renoverade i huset. I fäbodvallen i Västsätern trivdes han som bäst. Där fick han lugn och ro men samtidigt hade han sina jaktmarker där. Jakten var ett av hans stora intressen och han sköt både högt och lågt. Var han inte där på jakt så var han där för att hugga vindfällen eller timmer för de olika byggprojekt han hade. I Västsätern hade han alltid hundarna med sig. Hundar har han haft sen han var lillpojk och de var hans bästa vänner. Hade Per-Ola någon tid över så åkte han gärna och fiskade.

I Hedeviken var han en klippa. Det satt aldrig fast och han hjälpte alltid till när det behövdes. Per-Ola var engagerad i flera föreningar men framförallt i fiskevårdsföreningen och skoterklubben. Det var alltid han som styrde upp det mesta när det skulle ske något arrangemang med dessa föreningar. Han var given när skoterklubben skulle få in pengar och stod då för kolbullestekningen.

Skoteråkning var en stor del under vintern. De senaste åren satt han dock mest på klubbskotrar och pistade skoterleder.

De fyra sista åren började han att träna längdskidåkning och tjurig som han var så gav han sig inte. Han åkte flera långlopp och hade planer på att åka i alla fall två denna vinter. På sommaren åkte han rullskidor för att hålla träningen uppe.

För nästan tio år sen träffade han Stina som blev en viktig del i hans liv.

Per-Ola sörjs närmast av döttrarna Tina, Rebecca och Erica, sambon Stina med barnen Alexander och André, mor och far samt hans två bröder med familjer.

Familjen

Annons
Annons
Annons