Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Nu är den norska dominansen över

/

Vår krönikör Pamela Andersson rankar de hetaste sportsnackisarna – på sitt unika sätt.

Annons

1. Lars Lagerbäck

En gång i tiden tränade han Hudiksvalls ABK i division II och då hade han en sådan respekt med sig att jag minns att jag var lite skraj för hans barska framtoning. Jag jobbade på sporten på Hudiksvalls Tidning då och Lagerbäck var ingen som man gick in i omklädningsrummet och skojade med direkt. Respekten för honom har bara tilltagit med åren och hans facit med det svenska landslaget – fem raka mästerskap från EM 2000 till EM 2008 – är han ensam om bland svenska herrförbundskaptener i fotboll. Nu är han på väg att passera en ny milstolpe med Island.

3–0 mot Kazakstan på bortaplan betyder en stabil andraplats i tabellen till EM-kvalet och Lagerbäck fortsätter att tokhyllas över världen. Island har aldrig någonsin tagit sig till ett mästerskap i fotboll, men efter fyra segrar av fem möjliga i EM-kvalfotbollen står Lagerbäck redan med stortån i Frankrike och jag kan inte låta bli att småle åt hans revansch på svensk media.

All kritik han fick utstå för att han var sååå tråkig och sååå trist och aldrig bjöd på sig själv… (Jag var också irriterad i bland). Men: Jag tar hellre ännu ett mästerskap än en lustigkurre i tv om vi säger så. Lagerbäck en sådan person som dessutom står med fötterna på jorden, tar sig tid för småklubbar och inte glömmer sitt ursprung i Hälsingland. Bara det att han fungerar som en slags mentor för HuFF:s tränare i division II säger en del om hans fotbollshjärta. Och den där respekten har han med sig fortfarande. Storyn om hur Lars Lagerbäck skickade hem Olof Mellberg och Zlatan efter en missad landslagssamling (tror det var 2006 när de kom hem för sent till hotellet) är jag säker på att varenda isländsk spelare känner till och är medveten om under landslagssamlingarna. Kan man kasta ut Zlatan kan man kasta ut vem som helst – så det är lika bra att alltid ge järnet…

2. Norrlandsfönstret

Ska man tro experterna blir de norrländska lagen GIF Sundsvall och Gefle strykpojkar i årets allsvenska, och inför premiären snackas det bara försvar och defensiv. Kanske inte så konstigt med tanke på att mitt gamla lag Giffarnas försäsong bara bjudit på en (!) enda seger men desto mera skador. Men så kul det vore om det där Norrlandsfönstret (som Expressenprofilen Mats Olsson i en klassisk krönika på 90-talet ville spika igen med sjutumsspik) äntligen kunde öppna fönstret på vid gavel och spelarna göra som det sjungs om i Giffarnas nya inmarschsång: "Släpp allting, bara andas in, det är vår tur nu, vänd om och spring".

3. Mästarnas Mästare

Mitt favoritprogram är äntligen gång igen och premiären bjöd på både tårar, ett oväntat avslöjande, pruttskämt och en ny favorit till slutsegern. Heja Danijela Rundqvist. Jag tror du vinner.

4. Lyckoträning

När jag fick syn på den nya forskningsstudien från Karolinska Institutet och Lunds universitet i veckan kunde jag inte låta bli att sträcka upp händerna i luften i en slags triumferande målgest. Jag visste det! Ha! Den svenska studien visar nämligen att fysisk aktivitet kan vara lika effektiv mot depression som läkemedel eller terapi – precis vad jag hävdar när jag föreläser om vad träning gör med hjärnan och som jag skriver om i min bok "Jag ska inte dö i dag". Yes! Älskar att ha rätt!

5. Damkronorna

För några år sedan låg hon förlamad i en sjukdom, Guillain-Barrés syndrom, och framtiden var ett kaos av skräck och dödsångest. I dag är Erika Grahm en av Sveriges bästa damhockeyspelare så här långt i VM med ett hat trick i första matchen och ett mål i segermatchen mot Schweiz. Hur det än går för damkronorna i veckan är Erika ändå VM:s största vinnare.

6. Sofia Bleckur

Tog en andraplats i helgens Årefjällssloppet över 47 km, och var den enda svensk som nådde en pallplats i den avslutande långloppscupen. Nu är den norsk… förlåt, världscupen i skidor över på alla fronter och jag pustar ut. Att bli manglad av norrmän varenda helg tar på krafterna – kom nu våren!

7. Erik Hamrén

Det blev konstigt när förbundskaptenen hänvisade till egna förbundet medan hans spelare inte hade något emot att uttrycka vad de tycker om regimen i Iran inför matchen på tisdag. Inte för att jag tror att Hamrén tycker att det är bra att kvinnor förtrycks och att de är förbjudna på fotbollsläktarna i Iran, men varför så feg med att säga det öppet?

Annons
Annons