Svenskarna kallas ofta för världens mest ensamma folk trots att forskning visar att svenskar inte är mer ensamma än de flesta andra nationaliteter; dock har vi många singelhushåll.

Problemet med ofrivillig ensamhet är dock stort över stora delar av den industrialiserade världen och forskning visar att ofrivillig ensamhet innebär en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning. Den ofrivilliga ensamheten ökar även risken för att drabbas av depression.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Under ett flertal år har vi levt med en pandemi hängande över oss och många har tvingats till isolering och ensamhet på ett sätt vi sällan annars har skådat.

Många tror att följdverkningarna och ohälsan som kommer att visa sig på grund av detta kommer att bli omfattande.

För ett par år sedan publicerade Karolinska institutet en vetenskaplig artikel som visade att personer som får vård i livets slutskede upplever att kraftig smärta kan avta, helt eller delvis, om en annan människa är närvarande och exempelvis stryker den sjuke lugnande på armen. Artikeln tog även upp hur skadligt det kan vara att bli bortvald i ett socialt sammanhang, att lämnas utanför aktiverar smärtsignaler i samma delar av hjärnan som när man gör sig fysiskt illa.

Tar då samhället hänsyn till ensamhet som en problemfaktor i arbetet mot en bättre folkhälsa? Vi som är verksamma i länets folkrörelser anser att det finns mycket att göra.

Vi har månat om människors hälsa både före, under och nu mot vad som förhoppningsvis är slutet av pandemin, men vi känner även att vi måste även stötta upp då de sociala funktionerna sviktar. Vi menar att det finns goda möjligheter för civilsamhället att bidra när det gäller möjligheten att förebygga ofrivillig ensamhet och psykisk och fysisk ohälsa genom den verksamhet vi bedriver.

Civilsamhället har alltid varit en anledning till att Sverige står starkt. Så är det givetvis i högre utsträckning än någonsin och därför måste civilsamhället fortsatt få möjligheten att vara starkt lång tid framöver för att hjälpa så många som möjligt, bland annat med att finna en god och sund social kontext.

Var tionde person över 75 år träffar inte anhöriga eller vänner mer än ett par gånger i månaden, många har mist sin livskamrat. Därför har seniororganisationerna tillsammans med de två största studieförbunden de samarbetar med utformat ett studiematerial i syfte att bryta isoleringen bland äldre. På studieförbunden får människor möjlighet att lära genom hela livet, utvecklas och lära tillsammans med andra människor.

Det är givetvis av vikt att det nu satsas medel för att studieförbunden och övriga aktörer i civilsamhället får möjlighet att hjälpa till att bygga upp det ideella skyddsnätet kring människor som vill lära för livet, röra på sig, skapa mötesplatser och stötta andra under olika omständigheter i livet.

Stora civilsamhällesaktörer som samlar goda, ofta ideella, krafter är bland annat frivilligorganisationer, studieförbunden och alla dess samarbetsföreningar, idrottsorganisationer och givetvis även Svenska kyrkan. Alla har ett enormt värde för samhället som helhet och för individerna i samhället i synnerhet.

De olika aktörerna inom civilsamhället samarbetar i hög utsträckning för att tillsammans minska den ofrivilliga ensamheten och den psykiska ohälsan samt för att öka delaktigheten och känslan av att ha goda sammanhang i livet!

Det görs en hel del i länet även från bland annat Region Jämtland Härjedalen. Under vecka 40 utspelar sig Fokusveckan för psykisk hälsa. 2022 är temat Ensamhet och vad vi kan göra för att bryta ensamheten både hos äldre och hos yngre.

Ämnet kommer att belysas genom föreläsningar och dialogsamtal i både fysisk och digital form och mer information samt program kommer framöver på Region JH hemsida (under sidan Folkhälsa).

Fakta: Vad är Folkrörelsen mot droger?

Folkrörelsen mot droger i Jämtlands län är ett nätverk bestående av ideella och idéburna organisationer och näringslivet som tillsammans arbetar för att minska användandet av droger och främja den psykiska hälsan för att skapa ett tryggt och attraktivt län. Vi vill visa på alla goda alternativ som finns i stället för droger och för att motverka psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet.

Nätverket är en självständig del i länets samlade arbete mot droger – Mobilisering mot droger.

Folkrörelsen mot droger Jämtlands län:

Attention Jämtland Härjedalen, Marina Eriksson

Frivilliga samhällsarbetare, Carin Burman

Svenska kyrkan, Hanna Brande

Nattvandring.nu, Nils-Ivar Odelberg

CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Thomas Andersson

Jämtlands läns brukarråd, Roland Sundström

KSAN Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, Britt Fredenman

LO Mellersta Norrland, Per-Göran Skoog

Länsförsäkringar Jämtland, Anna Karin Lindeberg

ICA Supermarket, Thomas Kronlund

HOLODEC AB, Nicklas Eriksson

Röda Korset i Östersunds kommun, Bengt Marsh

PRO Jämtlands län, Leif Persson

SPF Seniorerna Jämtland Härjedalen distrikt, Martin Rolén

SKPF Pensionärerna, Britt Wikman

Studieförbundet ABF JH, Eva Malm

Studieförbundet Bilda, Göran Backlund

Studieförbundet Folkuniversitetet, Magnus Nordqvist

Studieförbundet Medborgarskolan, Micael Swan

Studieförbundet Vuxenskolan, Martin Björnwall

Studieförbundet Ibn Rushd, Maha Alhaddad

Studiefrämjandet Mitt, Sylvia Gutierrez

NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, Stefan Olsson

IOGT NTO, Björn Sandal

JUNIS, Maria Westerlund

MHF, Motorförarnas helnykterhetsförbund, Bo Bergkvist

UNF, Ungdomens nykterhetsförbund, Ida Lundeberg

RF-SISU Jämtland Härjedalen, Anna Ottosson-Blixth

Nätverket 100% ren hårdträning Jämtlands län, Tony Svensson

Jämtlands Basket, Peter Johansson

Brunflo IF, Robin Grenholm

Ope IF, Christer Thylin

Frösö IF, Torbjörn Ryman

IFK Östersund, Rolf Ejvegård

Östersunds FK, Mårten Ulander

ÖGIF Friidrott, Pär Johansson

Ytterhogdal IK, Leif Nilsson

Östersunds Ishockeyklubb, Nisse Höglund