I dagarna rapporteras i media om höjningen av garantipensionen och allmänna pensionen. Den första följer konsumentprisindex och den andra tillförseln av medel till pensionssystemet. Världens bästa pensionssystem hävdade vissa partiledare i valrörelsen. Men det är inte bättre än att missunnsamheten kommer i dagen.

Respektavstånd har flitigt nämnts och då hävdar man, i blanda annat SVT, att det inte lönar sig att arbeta! Budskapet är tydligt – alla som har garantipension har varit lata och inget gjort och därför låg pension. Deras pensioner måste helt enkelt vara tillräckligt låga för att de med höga pensioner ska slippa känna sig kränkta.

Det här sker i ett land som kallar sig för en välfärdsstat. Vissa är tydligen missnöjda över att de som har det sämst får en förbättring. Anledningen att garantipensionen följer prisindex är för att skydda dem som erhåller den, de har inga reserver för att klara prisökningar.

Kännetecknen för en välfärdsstat är den generella välfärdspolitiken, till exempel barnbidrag, och de behovsprövade stöden för att ge de sämst ställda en dräglig tillvaro. Det här systemet har alltid varit en nagel i ögat på vissa borgerliga partier. Men alla borde tala om en anständighetsnivå i stället för respektavstånd, det tror jag också att en majoritet av befolkningen tänker.

Bertil Andersson, Hede