Vid förra sekelskiftet uppstod två centra för nationell självhävdelse i Sápmi. Det ena omfattade sydsamerna i Sverige och Norge. Därtill hörde Elsa Laula och Daniel Mortensson de mest framträdande gestalterna. Laula, som var bördig från Dikanäs, författade 1904 kampskriften "Inför lif eller död? Sanningsord i de lappska förhållandena". Hon var även tongivande vid det första samiska landsmötet i Trondheim 1917.

Även i Troms och Finnmarks fylken inträffade en nationell väckelse vid denna tid. Här var läraren Isak Saba (1875-1921) en av pionjärerna. I likhet med Mortensson hade han en socialistisk grundsyn. Saba blev den förste samen i Stortinget. Han kämpade i tal och skrift mot den rådande förnorskningspolitiken.

Sámi soga lávlla (Samesläktets sång) författades av Saba. Den publicerades första gången på nordsamiska 1906 och kom senare att bli nationalsång för hela Sápmi. Den melodi som används sedan ett halvsekel komponerades av Arne Sörli. I melodin har kompositören nyttjat flera av jojkens element.

Saba ger här en samisk identitetsförklaring. Han uppmanar också till kamp mot förmynderi och förtryck. Kampen för modersmålet och för fäderneärvda marker och vatten ryms likaså i hans appell:

"Våra fäder övervunno

vrånga våldsmän fordomtida,

bröder, låt oss likaledes

strida segt emot förtrycket!

Solens söners starka släkte!

Dig kan ingen ovän kuva,

blott ditt väna språk du vårdar,

minnes forntidsfädrens maning:

Sameland åt samerna!"

År 1905 publicerade Saba en artikel om härjedalssamen Anders Fjellner (1795-1876). Dennes diktning om Biejjien baernieh (Solens söner) gjorde ett starkt intryck på den nordlige stamfränden.

I nationalsången målar Saba den nordliga vintern i kärleksfulla penseldrag:

"Frosten härjar här om vintern,

yrsnön vräks av vilda vindar,

ändock älskar sameätten

denna jord av allt sitt hjärta:

Månens ljus en färdman fägnar,

flygga norrskensflammor fladdra -

klövknäpp, rengrymt hörs bland snåren,

utpå insjön, över slätten

slamrar släden vägen fram."

(svensk tolkning av Björn Collinder)

Nu sjungs nationalsången även på syd-, lule-, enare-, kildin- och skolt-samiska. Den antogs officiellt vid den nordiska samekonferensen i Åre 1986. Då hissades också den gemensamma flaggan för Sápmi.

Bo Lundmark