Gjorde igår ett besök hos en vän som tillfälligt är intagen på Svegs lasarett. Som patient där blir man väl omhändertagen och hjälpt med att söka bota en drabbad åkomma. Mat serveras, salarna är ombonade och varma och man blir med jämna mellanrum och dagliga ronder tillsedd att allt är som det ska för att leda till en snabb förbättring och utskrivning. Alltså inget fel på den fysiska behandlingen.
Annons
Annons
Med det finns också en annan behandling som ofta eftersätts, den psykiska. Under mina egna besök och intagningar på lasarett och sjukhus är det av vikt att man kan beakta sin omgivning och fröjda sig åt att se omvärlden. Det har betydelse för den mental hälsan, antingen genom konstverk och tavlor hängande på omgivande väggar, TV & Radio, eller att bara kunna se ut genom fönster och studera den värld som finns utanför sjukrummets väggar.
Här falerar i viss mån Svegs lasarett. Där finns visserligen ett separat TV-rum, samt ett litet bibliotek med böcker som kan lånas och läsas, men det gäller endast för de som kan röra sig och lämna sängen. För de som är oförmögna att förflytta sig från sin bädd är inte det till god hjälp, utan då återstår bara att under långa ensamma stunder kunna studera den värld som finns utanför fönstret.
Här har Svegs lasarett totalt tappat vårdskapande tankeförmåga. Man har klistrat plastfilter för fönstren, inte för att förhindra sjuka patienter från att kunna se ut, utan för att klagomål som kommit från omkringliggande bostäder så att man inte ska kunna se in i patientrummen. Att man har sådana filter för fönster i behandlingsrum som ligger på bottenplanet är helt i sin ordning och propert, men (banne mig) inte i patienternas sjukrum uppe i våningarna.
Annons
Ni imbeciller som bestämt att sätta upp plastfilter för fönstren i vårdavdelningarna på Svegs lasarett, se genast till att alla dessa avlägsnas från fönstren. Ni finns där för att hjälpa sjuka människor att bli friska och inte för att uppfylla snedvridna krav från omkringboende kverulanter.
Gubben i Orrmo som blev förbannad när han såg eländet