Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Insändare: Vad vill egentligen storregionföreträdarna?

/

Annons

Om förslaget till ny regionindelning i Norrland genomförs utan att medborgarna fått säga sitt i ett allmänt val eller en folkomröstning innebär det ett stort problem for det demokratiska politiska systemet. Det blir ytterligare centralisering med färre politiker, dessutom okända och långt ifrån de flesta innevånarna.

Exempel finns där anonym ledning, styrning och beslutsfattande inte känns igen hos medborgare som berörs ex. Brexit och på nära håll hos oss erfarenheten av polisens nya organisation.

En viktig orsak, enligt förslaget, är landstingens dåliga ekonomi vilken skulle bli bättre med en storregion for hela Norrland. Hur ekonomin kan förbättras om fyra landsting med mycket stora ekonomiska bekymmer sammanslås är for mig en gåta, samtidigt som resurser skall närmare medborgarna. Förutsättningen för bättre ekonomi måste vara att minska vårdplatser, vårdcentraler, sjukhus och personal. Detta kan naturligtvis bli lättare med beslutsfattare och tjänstemän långt borta från de som berörs.

Historia, kultur, erfarenheter, upparbetade samarbetsformer har stor betydelse för att ett samhälle skall kunna fungera. Med denna enorma centralisering av makten till en storregion som förslaget till en norrlandsregion är, innebär utifrån mina erfarenheter en helt omöjlig konstruktion om önskan är ökad lokal medverkan och ökad demokrati.

Vikten av nära personliga relationer mellan myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv och dess organisationer liksom fackliga organ, frivilliga och kulturella föreningar, byalag m.m. skall inte underskattas. För att kunna diskutera utvecklingsförslag, utredningar, idéer av betydelse for ett län (region) och framfor allt för genomförandet behövs nära kontakter och kännedom om varandras verksamheter.

Naturliga nära kontakter med angränsande län eller motsvarande i ett grannland kräver också kännedom om varandras förutsättningar och behov. Exempelvis finns ett nära samarbete med olika myndigheter mellan Jämtlands län och Nord och Sör-Tröndelags fylken.

Länsgränser behöver inte vara ett hinder för samarbete även om avståndet är långt men likartade behov inspirerar till gemensamma insatser. En gemensam arbetsförmedling startades mellan Jämtlands och Gotlands län för att klara arbetskraftsförsörjningen för de båda länens turistsäsong

Jag har arbetat inom länsledningar i fem län från Västerbotten till Skaraborgs gamla län. Jag har funnit att förutsättningarna för näringsliv, kommunikationer, arbetskraftsbehov och övriga livsbetingelser varierar mellan länen varför prioriterade frågor också varierar i hög grad.

Göran Olsson

Ytterberg september 2016

f.d. länsarbetsdirektör bl.a. i Jämtlands län

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons