Annons
Vidare till tidningenharjedalen.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bo Lundmark ser tillbaka på barndomen och minns en annorlunda julgran

I juletid går tankarna till barndomsåren. Minnesbilderna är inte svåra att framkalla. För mitt inre öga kan jag se en mycket annorlunda julgran hos mina morföräldrar i Umasjö. Det var i början av 50-talet.

Byn ligger i björkskogsbältet, ett par mil ovanför barrskogsgränsen. Så fort det ljusnade på julaftonens morgon skulle min far hämta en gran, men vår PV 444 strejkade.

Nu var goda råd dyra. Då föreslog morfar en oväntad lösning av problemet. Vi skidade till Långmyrbacken, där fjällbjörken är ovanligt rak. Far sågade av en björk i lämplig höjd och tog bort grenarna. Istället borrade han ett antal hål i stammen.

Sen fick vi barn ta var sitt fång av ene eller "jen" som vi säger i lappmarken. Det stack förstås genom ullvantarna! Därefter ympade vi in de nya kvistarna i björkstammen.

Nog blev det en säregen skapelse. Men när vi tänt de små ljusen, hängt glittret över grenarna och satt stjärnan i toppen liknade den en riktig julgran.

Mormor förklarade att Gud skapat "jen" för att även fjällborna skulle få glädjas åt något som är grönt under den långa vintern. "Det tror jag i alla fall", tilla hon och slog an strängarna på cittran. Till hennes ackompanjemang sjöng vi "Stilla natt" och mor läste julevangeliet.

Och stjärnan på den annorlunda julgranen lyste som om den ville visa vägen till Betlehem.

Bo Lundmark

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Tidningen Härjedalen Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel