Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Svar från C, S och M: Nu blir det många fler som delar på vägkostnaden

Annons

Under en period mellan ungefär 1970-talet till 1990-talet tog Härjedalens kommun över vägunderhåll och snöröjning för ett stort antal privata vägar.

Det är lätt att få en uppfattning när man läser lokal media eller inlägg i sociala medier att Härjedalens kommun är den första kommun i landet som lämnar tillbaka vägunderhållet till fastighetsägarna.

Insändare: Ett råd värt kalkonpriset (3 februari)

Insändare: Varför ska väghållningen läggas ut på privatpersoner? (7 februari)

Verkligheten är egentligen tvärtom. Härjedalens kommun är en av de sista som har kvar ett så omfattande vägåtagande. Det är alltså inte fråga om att ”lägga ut på privatpersoner” utan att lämna tillbaka skötseln till dem som äger och använder vägarna.

Med facit i hand så har egentligen kommunen aldrig haft råd med detta. En bättre användning av pengarna hade till exempel varit att amortera Härjegårdars lån, underhålla kommunens fastigheter eller förnya VA-nätet.

Nu när sanningen kommit ikapp så är det tydligt att kommunen inte kan ta dessa kostnader. Vi måste omfördela resurser och fokusera på våra kärnuppdrag, skola och omsorg.

Det är emellertid inte bara ekonomin som är anledningen till överlåtelse till fastighetsägarna. Trafikverket har signalerat att de inte längre vill betala ut bidrag för enskilda vägar där kommuner är huvudmän.

Det finns också en rättviseaspekt. Som det varit hittills har Härjedalens skattebetalare fått betala för vägar som används av andra, inte minst många fritidshusägare som skattar i andra delar av landet. Nu blir det många fler som är med och delar på vägkostnaden. Dessutom sköts och bekostas många vägar redan i dag av sina ägare, medan andra sköts och betalas av kommunen.

Hur vägarna sköts framledes måste bestämmas av deras ägare. Det finns inte en modell som passar alla. Somliga återuppväcker gamla vägföreningar, andra bildar en vanlig ideell förening, och i en del fall bildas en helt ny vägsamfällighet genom lantmäteriförrättning. Är det ett litet antal fastigheter som berörs så kanske man inte ens bildar förening utan löser det vid köksbordet sinsemellan.

De entreprenörer som skött snöröjning och underhåll hittills finns ju kvar och kan anlitas utan kommunens inblandning. Själva skötseln för en privatperson behöver inte bli mycket mer komplicerad än att beställa snöröjning av sin gårdsplan. Troligen kan även vägen att bli i minst lika bra skick genom att ägarna nu blir direkt involverade i skötseln.

Kommunen stöttar de som behöver information med fakta på webbplatsen och en särskild telefonservice på onsdagar. Det kommer dessutom att hållas två informationsmöten sista veckan i februari med inbjuden expertis där det kommer att gå att ställa frågor om allt praktiskt runt återlämnandet av vägarna.

Anders Häggkvist (C) LG Nordlander (S) Lars-Olof Mattsson (M)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel