Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Att bara höja kommunalskatten räcker inte!

Annons

Måste ett antal mindre högskattekommuner i Norrland höja kommunalskatten med 1 krona eller mer för att statsmakterna i Stockholm ska vakna?

I mer än en kommun tyngs ansvariga kommunpolitiker av en ekonomisk situation värre än någonsin. Panikartade stängningar och nedskärningar ses som enda lösning.

Om ansvariga politiker höjde blicken, såg de kanske att situationen är precis lika illa i de flesta av Norrlands 50-talet högskattekommuner. Så kanske ligger inte problemet främst i hur just vår kommun skött ekonomin?

Under senare år har ett antal rapporter tvärtom pekat på att mindre kommuner med en allt skevare befolkningsstruktur och en allt svagare skattekraft får det allt svårare att klara de krav staten ställer på dem att leverera en likvärdig skola och omsorg till sina medborgare.

Tvärtom ökar staten bördan genom återkommande indragning av statlig service – nu senast Arbetsförmedlingen och tidigare Skatteverket och Försäkringskassan. Staten går före och privat service följer efter.

Om inget sker skulle inte ens 1 kronas höjning av kommunalskatten räcka mer än ett par år. Nedskärningar inom omsorg och stängning av små skolor är dock ingen lösning mer än att man just vid beslutsfattandet kan säga sig ha gjort något.

Att minska antalet vårdplatser inom äldreomsorgen slår mot de allt fler äldre i dessa kommuner. Det betyder också att fler tunga vårdfall ska hanteras inom en hemtjänst som redan är pressad till bristningsgränsen.

Ständiga hot om nedläggning avskräcker både lärare och fler elever att söka sig till en liten skola. Redan i höst aviserar regeringen ändringar av skollagen. Fjärrundervisning ska kunna användas i större utsträckning, och då kan brist på behöriga lärare i små skolor hanteras.

Sällan har nedlagda småskolor gett de besparingar som utlovats. Nedläggning styrs i grunden bara av kravet på att allt ska vara lika, och då ska alla elever gå i stora skolor. Det handlar varken om ekonomi eller kvalitet, bara allt är lika.

Om ett antal högskattekommuner dramatiskt höjde skatten med minst 1 krona för att visa att nu går det inte längre, kanske riksdag och regering skulle ta sitt ansvar till slut.

I grunden kanske såväl skola som omsorg skulle föras över till den stat som ändå bestämmer vad kommunerna måste göra? Kostnadsutjämningen fördelar däremot bara mellan kommunerna.

Kan landets högskattekommuner samla sig till en gemensam strategi för en rejäl omfördelning av resurser från staten till kommunerna? Vem tar täten?

Lennart Rohdin Ljusdal, folkpartistisk riksdagsledamot 1993–98

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons