Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På vandring i jättetallarnas skog och brudsporrarnas rike

En vandring med Bengt Warensjö från Funäsdalen är en resa genom Härjedalsfjällens botaniska värld och fågelliv. Han öser ur sin källa av kunskap och det är bara att dricka, som från en klar fjällbäck.

Annons

En av många brudsporrar vi stöter på under vandringen.

Vi viker av från vägen som går genom Vivallen, strax väster om Funäsdalen, lämnar spåret med skylten märkt MTB (Mountainbike) och tar en omärkt stig upp efter Storruets sluttning. Snart är vi på en gammal strand, en lämning efter en istida svallsjö, som lämnat en lång hylla att vandra på i skogen längs fjällets sida.

– Det blev ju perfekta stigar både för vilt och människor, berättar Bengt Warensjö, mångårig natur- och miljöprofil i Funäsdalen, med ett långt engagemang bland annat som ordförande i Naturskyddsföreningen i Västra Härjedalen. Numera vice.

I femton år har han tagit med sig människor på sommarvandringar genom fjällfloran i västra Härjedalen. Här finns fortfarande partier av fjällnära skog, nästan urskog, det vill säga i stort sett helt opåverkade av människans skogsbruk. Marken är kalkrik och bitvis är det som att gå genom en botanisk trädgård, bland stormhatt, blodnycklar, fjällgentiana, där grönsiska, rödhake och nötväcka sjunger i fjällskogen. Med en otroligt kunnig guide vid sin sida.

Bengt Warensjö har hittat något spännande som han vill visa.

– Jag har hållt på med blommor, fåglar och skalbaggar ända sedan jag var en liten grabb. Är man intresserad så lär man sig. Men man ska inte tro att man känner till allt. Det finns alltid mer att lära, säger Bengt Warensjö.

Blodnycklar

Den omärkta stigen tar oss genom flera nyckelbiotoper. Skog som är viktigt för den biologiska mångfalden där träden växer tills de faller och blir kvar på marken.

– Ett träd är egentligen inte dött förrän det har multnat bort helt, en process som kan ta tusentals år. Under tiden är det värd för flera olika insekter och växter som behöver just den miljön för att klara sig, berättar Bengt Warensjö.

Stoppen blir många och täta. Bengt Warensjö, stannar upp, lyssnar åt vänster eller höger. Ett fågelkvitter för den oinvigde, en lövskrikas varningsrop för den som kan. Eller så böjer han sig ner, pekar med sin käpp, visar på nästa skatt i den härjedalska fjällfloran. Berättar om vitsippsranunkeln som också kallas för vit smörblomma, eller att ormrotens groddar smakar nötter.

En av jättetallarna vi passerar. Ett träd som Bengt Warensjö gärna kramar.

Skogen är brukad på gammalt vis, här finns stubbar efter enstaka stora träd som tagits ut när fjällbönderna behövde timmer till en stuga eller ett fjös men fortfarande finns det flera jättetallar kvar. Träd som, om de kunde tala, hade berättat om många sekler av människor och djur som strävat förbi. Tallar som knappt går att hitta i skogen idag. Tallar som kräver två vuxna män för att en omfamning ska räcka hela vägen runt.

Fikastopp under en jättetall.

Efter fika på en stormfälld silvertall tar vi av från stigen, banar oss uppåt, ut på en översilad myr där vyn mot Skarvarna öppnar sig. Det fläktar skönt ovanför trädgränsen efter skogens stiljte.

– Nu kommer vi ut i brudsporrarnas rike, säger Bengt Warensjö och visar.

En bild säger mer än tusen ord ...

Här, där kalken sköljs ur berget och ut på myren trivs orkideéerna och när den rosa brudsporren blommar som mest kan det dofta över hela heden. Nu är blomningen snart över, men än står flera fina exemplar ståndaktigt i den, för ett otränat öga, karga miljön. Härjedalsfjällens flora och fågelliv är något alldeles extra, som lockar botaniker och ornitologer från när och fjärran. Många vill ha hjälp av Bengt Warensjö att hitta vägen. Hans turer är sällan samma.

– Jag har så många smultronställen att visa upp. Och folk brukar vara väldigt nöjda. Många kommer tillbaka år efter år.

En björn har markerat revir och lite päls fastnade i kådan.

Under vandringen ser vi färska älgspår, vi går förbi en gran där en björn gnuggat revir och lämnat efter sig pälstussar i kådan, och på vägen tillbaka till bilarna hejdas vi av Bengt Warensjö som lyssnar in mot skogen.

– Jag tyckte jag hörde en tretåig hackspett.

Den sällsynta och rödlistade fågeln, som söker sin föda i gamla och skadade träd, behöver urskog, eller åtminstone så nära urskog som möjligt, för att överleva. Vi ser den inte, men väl spåren efter fågelns karaktäristiska sökande efter mat. Den hackar sig runt trädstammen i jakt efter vårsav och larver och lämnar ett tydligt spår. Bengt pekar, vi förundras.

– Det hade jag aldrig sett om jag gått här själv, utbrister Ingela Brahm från Värmdö, en av deltagarna på vandringen.

Spår efter tretåig hackspett, den enda hackspetten som hackar i sidled i jakt på sav och föda. Ringarna går runt stammen och kan sträcka sig i hela trädets höjd.

De guidade vandringarna började först på Fjällnäs efter en förfrågan från dåvarande ägare. Sedan fortsatte Bengt Warensjö i egen regi. På somrarna är det i regel torsdagar i juli som han tar med sig intresserade, som mest upp mot 15 personer, genom skogen och ut på fjället. Han gör även turer på vintrarna.

Engagemanget och kunskapen lyser igenom även mot slutet av dagens vandring, när vi kommer ner till ett litet kalhygge. Fast nu med en viss förbittring i rösten.

– Jag säger inget om att de avverkar, men varför just de här träden, säger han och visar på färska stubbar efter några granar som stått i flera hundra år.

– Just de här är naturträd, viktiga för mångfalden i skogen. Nog kunde man lämnat kvar dem. Men det handlar om pengar förstås.

Ett litet hygge, där Bengt gärna sett att de äldsta granarna sparats för framtidens biologiska mångfald i den fjällnära skogen.

Finns det en skog med nyckelbiotoper som anmäls för avverkning, en vindkraftspark att orda om eller en ny fjällanläggning i ett örnrevir att bygga, i Härjedalen är Bengt Warensjö en erkänd och kunnig kunskapskraft att räkna med. En kunskap som han gärna delar med sig av och som han hoppas att sommarvandringarna genom fjällens flora och fågelliv ska hjälpa till att sprida.

– Det behövs mer kunskap om värdefull natur. Vi kämpar på för att den ska bevaras till våra efterkommande, säger han.

En välkänd natur-  och miljöprofil i Härjedalen.

Mer läsning

Annons