Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Feministisk folkmusikkabaré om fäbodliv och frihet i Lillhärdal

/
  • Sara Parkman och Samantha Ohlanders, Thelma och Louise i fäbodmiljö?

Det gäller att läsa mellan raderna om man ska hitta kvinnorna och kvinnolivet i den svenska historien. Och det har Sara Parkman och Samantha Ohlanders gjort då de skapat föreställningen Fäboland. Premiär hade den i höstas och nu kommer föreställningen till Lillhärdal.

Annons

Varje år drog kvinnorna bort från gårdarna och lämnade den manliga världen bakom sig, men de samtida nedteckningar som finns är sällan gjorda av kvinnorna själva, utan snarare laddade med männens – ofta nationalromantiska – föreställningar om fäbodvallarnas rundhyllta, blonda fäbodjäntor. Men nu ska en annan bild, och andra ljud, visas upp.

– Folkmusiken är folkets musik, men den är också gubbarnas musik. Vallåtarna var kvinnornas och tanternas musik, men utan vallåtarna hade inte vår folkmusik låtit som den gör, säger folkmusikern Samantha Ohlanders.

Hon vill ge plats för alla i folkmusiken, traditionella låtar ska bevaras och föras vidare, men det ska också finnas utrymme för nyskapande och kreativitet. Tillsammans med folkmusikkollegan Sara Parkman har hon tagit fasta på just detta och skapat föreställningen Fäboland.

– Sara har skrivit manus, musiken har vi skrivit tillsammans, men vi är ett helt team som jobbat med Fäboland, säger Samantha Ohlanders.

LÄS OCKSÅ: Så mycket musikalisk jävlaranamma att man blir rent lycklig

LÄS OCKSÅ: Fäbodland lyfter fram kvinnohistorien, Expressen recenserar

Fäboland har turnerat land och rike runt, och nu är det allt så dags för Lillhärdal. Premiären i höstas föregicks av sex veckors repetition och Samantha vill särskilt lyfta fram ljuddesignern Hampus Norén, som – förutom duon Parkman/Ohlanders – är den ende som kommer att medverka under föreställningarna:

– Vi har tolkat om en del musik, bland annat en Tina Turner-låt, och så finns någon traditionell spelmanslåt med. Jag och Sara spelar fiol, och så kommer jag att spela en låt på bockhorn. Kulning ingår förstås också, den är ett starkt inslag i vår kvinnohistoria.

Hon berättar att syftet varit att visa en annan historia, där såväl egna tolkningar av traditionerna som de faktiska historiska minnena ingår:

– Inför den här föreställningen har vi gått igenom massor av arkivmaterial, musik, berättelser med mera, och gjort något av ett collage. Det är säkert lätt att romantisera fäbodlivet, men trots att det givetvis var både hårt arbete och många arbetsuppgifter, återkommer kvinnorna ständigt till frihetskänslan på vallen. Det var en annan hierarki. I fäbodarna fick kvinnorna en annan status, och säkert fanns starka vänskapsrelationer kvinnor emellan – vi har beskrivit föreställningen som Thelma och Louise i fäbodmiljö...

Nästa torsdag spelas Fäboland i Lillhärdal.

Mer läsning

Annons