Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen resning för Ruvhten Sijte - Härjedalsdomen prövas inte av HD

Högsta domstolen har beslutat att inte bevilja samebyn Ruvhten Sijte resning i den så kallade Härjedalsdomen. Det nya materialet som förts fram skulle troligen inte lett till en annan dom i Hovrätten, skriver HD.

Annons

Högsta Domstolen i Stockholm.

Den nya bevisning som Ruvhten Sijte fört fram i sin resningsansökan räcker inte, så kan man kort sammanfatta det beslut som Högsta domstolen fattade på torsdagen. En del av materialet fanns också tillgängligt vid tiden för rättsprocessen och borde ha framförts redan då, det kan därför inte tas med i en resningsansökan, enligt HD.

Bakgrunden är den rättsprocess som startade i början av 1990-talet med att hundratals markägare i Härjedalen väckte talan mot samebyarna. Markägarna hävdade att samebyarna inte har någon rätt till vinterbete på privat mark, som inte reglerats i avtal.

2004 vann Härjedalsdomen laga kraft när Högsta domstolen den gången inte beviljade samebyarna i Härjedalen och Dalarna en resningsansökan. I domen slog dåvarande Svegs tingsrätt fast att samebyarna inte har någon rätt till vinterbete på privatägd mark i Härjedalen.

Samebyarna å sina sida hävdade rätten till renbete, av urminnes hävd, genom att hänvisa till renbetes- och rennäringslagarna, genom sedvana samt på grund av konventionsskyddade rättigheter. Tingsätten, och senare också Hovrätten, gav inte samebyarna rätt på någon punkt.

Efter att domen vunnit laga kraft har de flesta samebyarna i Härjedalen skrivit avtal med markägarna om att nyttja deras fastigheter för renbete. Något sådan avtal finns inte med Ruvhten Sijte.

2014 lämnade Ruvhten Sijte in en ny resningsansökan till Högsta domsetolen, och hänvisade till ny bevisning som kommit fram, bland annat genom före detta landsarkivarien Lars Rumars forskning. Han har skrivit boken "Historien och Härjedalsdomen, en kritisk analys" där han argumenterar för att samebyarna har haft sina renar på vinterbete i Härjedalen under lång tid, på vad som idag är privata marker.

Läs också: Ruvhen Sijte vill ha resning av Härjedalsdomen

Läs också: Markägare tror inte på resning

Men den nya bevisningen räcker inte, sammantaget, skriver Högsta domstolen i sitt beslut. HD konstaterar också att en del av den bevisning som nu förts fram är sådant som redan var känt när rättsprocessen inleddes på 1990-talet. Det borde ha förts fram som bevisning redan då och kan inte vara grunden för beslut om resning.

Högsta domstolen skriver att såväl tidigare rättegång som nya omständigheter "tyder på att samernas intressen eftersattes i samband med avvittringarna", då staten delade ut mark till bönderna i Härjedalen på 1800-talet. Men det påvekar inte frågan om resning.

Vidare skriver HD att en del av det nya materialet ger stöd för Ruvhten Sijtes ståndpunkt, att det förekommit renbete utanför åretruntmarkerna, redan i början av 1900-talet. Det skulle kunna vara en grund för sedvanerätt till vinterbete på privata marker i Härjedalen.

Men HD konstataterar också att sammantaget är det inte sannolikt att det material som "får åberopas i resningsärendet" skulle ha lett till att den ursprungliga domen blivit annorlunda. Därför finns det inte heller förutsättning att bevilja resning, enligt Högsta Domstolen.

Läs hela beslutet på Högsta domstolen webbsida

Ingen resning av Härjedalsdomen som handlar om renbete på privatmark i Härjedalen.

Mer läsning

Annons