Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dikt: Överberg

Lennart Boström har en 1800-tals stuga på Övermon i Överberg där han bor sommartid. Han har skrivit poesi som han vill dela med TH:s läsare.

Annons

Grånat timmerhus utstrålar frid

Vördsamt jag öppnar dess kraftfulla dörr

Känner fuktig andedräkt gången tid

vid nyfiken anblick livsspår från förr

Vill här drömmande tankar förvara

Närgången tystnad hörseln fångar

Viskningar når mig från olika håll

Smörtinas brutna stav sorgset bligar

Väv välkomnar kantad med blomsterfåll

Önskar varma spishällen närvara

Flammande lågor synes dansa i takt

med vedhungrig eld ständigt ätande

Ljudlig klagan speglar vedens förakt

Dansens värmeflöde behagande

Möjliggör längtan vilan bevara

Fjärrskådande ut fönster jag blickar

Finner trädkronor mot himlen sända

tacksam tekoljud från fors i bäckar

Nästen i lövverk livsgnistor tända

Generös gästfrihet att besvara

Känner smekning av livshistoria

Allsmäktig hand ansvarar denna gård

Hårt livsamlat i moln likt gloria

svävar osynlig, men med tydlig bård

Vem mäktar alla livsspår försvara

Mer läsning

Annons