Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Fråga efter nyanländas kompetens, inte efter deras brister"

/

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv efterlyser enklare vägar in i arbete för nyanlända. Och bättre matchning av invandrares kompetens.
– Människor i arbetsför ålder är en del av lösningen, inte en del av problemet, säger Farbod Rezania från organisationen.

Annons

– Det är bra för bygden, bra för Ica och bra för killarna. Det här är en bra knuff i ryggen för de här grabbarna och jag vill verkligen uppmuntra andra företag att ge invandrare en chans, säger säger Farbod Rezani som jobbar med integrations- och invandringsfrågor på Svenskt näringsliv.

Att Ica i Sveg har sex unga män från Afghanistan i arbete och praktik ser han bara som positivt.

De som tycker då att de här ungdomarna tar svenska ungdomars jobb, vad säger du till dem?

– Att då har man ingen förståelse för hur arbetsmarknaden fungerar. Mer folk i Sverige leder till en större efterfrågan på tjänster och varor som i sin tur leder till fler jobb. Så det är precis tvärtom, säger han.

Svenskt näringsliv, som företräder cirka 60 000 små, medelstora och stora företag har i grunden i positiv syn på invandring. Även om flyktinginvandring inledningsvis ofta innebär en kostnad för mottagarlandet så finns det goda möjligheter att de nya invånarna kan vara med och bidra till ekonomisk tillväxt, det skriver organisationen i sin skrift Uppslaget från 2014.

– Nu är det ju en väldigt stor grupp människor som kommer, bara under förra året tog vi mot flyktingar motsvarande en stad av Linköpings storlek. För att det ska fungera och för att vi ska kunna uppfylla den skyldighet vi faktiskt har, att hjälpa människor på flykt undan krig, måste vi få in folk i arbete, säger Farbod Rezani.

Men det förutsätter att vägarna till jobb förenklas. I dag blir invandrare alltför ofta sittande i svenskaundervisning år ut och år in. Vilket ofta leder längre bort från arbetsmarknaden, enligt Farbod Rezani.

– Vi måste fråga efter nyanländas kompetens, inte efter deras brister. I dag skickar vi ut människor på praktik för språkträning i stället för att till exempel skicka en svarvare från Syrien till ett företag där exakt samma svarv finns i Sverige. Det handlar om att matcha kompetens mot företagens behov. Spåkproblemen kan vi övervinna. Under den stora arbetskraftinvandringen fram till 60-talet fanns det inget svenska för invandrare, då lärde sig människor svenska på verkstadsgolvet, säger han.

Mer läsning

Annons