Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lättare köpa statlig mark i fjällen - om regeringen får som den vill

I regeringens budgetproposition finns ett förslag om att lättnader i reglerna för friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.
– Förslaget är bra men måste villkoras med en boplikt, anser Olle Larsson, Härjedalspartiet, som är drivande lokalt i frågan.

Annons

Helags kan bli privat?

I budgetpropositionen finns ett förslag om att friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen ska kunna medges fysiska personer om marken används eller kommer att användas för permanent boende eller deltidsboende minst sex månader per år och boendet har rimliga förutsättningar att långsiktigt bestå. Detsamma gäller för fritidsboende om förvärvaren under mycket lång tid har eller har haft en stark personlig anknytning till platsen ifråga.

Friköp ska även kunna medges för under året tidsbegränsad näringsverksamhet som långsiktigt bedrivs eller kommer att bedrivas på platsen, om inte särskilda skäl talar mot en försäljning. Friköp ska kunna medges utan att någon upplåtelse föreligger om särskilda skäl talar för att marken ändå bör få friköpas. Tomträtt ska utgöra ett alternativ för friköp.

Från Svenska samernas riksförbund har en skrivelse sänts där de påpekar att renkötselrätten är skyddad i lag och att staten är skyldig att ge berörda möjlighet att yttra sig.

– Att göra en sådan här förändring, att ändra praxis, det kan man inte göra i en budgetpropp. Det här kan på sikt göra att samiska marker säljs ut, och det genom ett pennstreck, utan att ens kommunicera med de berörda, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist på Svenska samernas riksförbund till Sameradion.

Härjedalspartiets Olle Larsson är försiktigt positiv till förslaget.

– Det är bra men försäljningen måste villkoras med att den som äger tomten måste bo där, jag vill alltså ha en boplikt, säger Larsson.

– Tomterna bör omfatta minst två hektar så att de kan användas som jordbruksfastigheter. Det skulle kunna leda till en positiv utveckling av jodbruk och djurhållning i fjällen och att utmarksbetet blir nyttjat, en resurs som i dag ligger för fäfot. Det vore bättre om den trampades av fäfötter. Den här reformen kan gynna såväl fjällbönder, det samiska gårdsbruket och andra näringar, tror Olle Larsson.

Budgetpropositionen kommer upp i Riksdagen i början av december.

Mer läsning

Annons