Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skogstema: Skogsbruk och naturvård i symbios

Hon är 28 år och kom till Sveg förra året då hon undervisade en skoglig grundkurs på Bäckedal. När Sveaskog fick en ledig plats i Sveg högg hon den direkt och trivs väldigt bra. Vi har fått en skogsgenomgång av Maria Petré, områdesansvarig vid Sveaskogs bestånd runt Hamra.

Annons

OBS! Denna artikel innehåller en del specialbegrepp, se ordlista nedan för mer info.

Maria Petré sätter ihop ett instrument som hon kan ta reda på trädens ålder med.

Maria Petré är en tuff tjej som bott över hela Sverige, varit dykinstruktör i Thailand och just nu tränar inför ett Iron Man triathlon nästa år. När hon undervisade på Bäckedal förra året fick hon tycke för Sveg och jobbar nu på Sveaskogs kontor i köpingen.

Marias huvuduppgift är att planera för skogsåtgärder i Hamraområdet. Det innebär att hon planerar för gallring och slutavverkning i skogarna runt Hamra nationalpark.

Skogarna här är delvis skyddade av nationalparken men också av Sveaskogs naturvårdspolicy där de avsätter skog av särskilt intresse för att leva vidare istället för avverkas. Maria berättar dock att detta inte alltid innebär att skogen ska växa fritt på egen hand.

– Ibland behöver man aktivt gå in och sköta skogen eftersom vi rubbat den naturliga cykeln med skogsbränder som släcks och liknande. När naturen inte får ha sin vanliga gång behöver vi ibland gallra bland sekundärträd eller på annat sätt hjälpa träd som annars skulle försvinna.

Maria visar en stor tall som sin storlek och ålder till trots kan vara hotad av närstående granar.

För att förtydliga hennes poäng går vi ut till en flera hundra år gammal tall som är så tjock att man inte ens når runt stammen.

– Den här har stått här länge, det ser man på den grova sköldpaddsliknande barken och tjockleken på stammen men också på hur högt grenarna sitter. Men om ingenting görs kommer den till slut dö på grund av granen som växer intill för ju större den blir desto mer kommer den ta över. Därför finns det behov att aktivt gå in och sköta skogen så att den biologiska mångfalden inte försvinner.

En tall kan leva upp till 7-800 år gammal och granar hälften av det även om de sällan lever över 200 år. Granen är ett sekundärt trädslag och trivs inne i redan slutna skogar. När granskogen väl slutit sig kan bara andra sekundära trädslag växa till stora träd, om inte en stor störning som en brand, storm eller översvämning stör och skapar förutsättningar för andra trädslag. Men för att skydda bebyggelse låter människan sällan skogsbränder pågå. Anrika träd som tallar kan överleva bränder så länge de inte blir för omfattande och Maria menar att skogen normalt ska brinna vart 50-100:e år.

Maria undersöker en högstubbe från en gran.

– Så som samhället ser ut i dag är skogsbruket bästa sättet att vårda en levande skog och bevara den biologiska mångfalden. Jag tror ju på på det här, annars hade jag inte hållit på med det, säger Maria.

Vi beger oss ut till ett område som snart ska föryngringsavverkas. Här markerar Maria upp hänsynsområden där det ligger särskilt betydelsefulla lågor eller finns intressanta arter som svamp eller lövträd.

– Vi försöker friställa löv. De är i minoritet till barrträden och därför viktiga att bevara, berättar hon och tillägger att många arter är beroende av just lövträd.

Maria märker upp ett hänsynsområde, här har hon hittat korksvamp som är ett tecken på biologisk mångfald.

Värdet på ett träd varierar mycket beroende på var det står och vilken typ av träd det är. I beståndet vi är i växer runt 90 år gamla tallar som Maria uppskattar vara värda runt 100 kronor styck. Marken är besvärlig att köra i för skogsmaskiner och det har anlagts en väg för att nå ut till området. För att det ska vara ekonomiskt lönsamt behövs det således avverkas en rätt stor mängd träd när kostnader för förberedelser, avverkning, transport och nyplantering vägs in.

– Sveaskog ska göra vinst och ha avkastning som alla bolag och vi vill därför naturligtvis inte göra förlust på en avverkning. Men en väg kan till exempel användas flera gånger och en del skogspartier kommer växa bättre efter en avverkning och därmed ge bättre avkastning nästa gång. Så i långa loppet kommer det löna sig, menar Maria.

Jag tror ju på på skogsbrukets förmåga att bevara skogen, annars hade jag inte hållit på med det, säger Maria.

Ordlista

Trakthyggesbruk Den skötselmetod som vanligen slutar i ”kalhyggen” och används mest i Sverige. Vid trakthyggesbruk sköts skogen i mer eller mindrelikåldriga bestånd, alltså stora ytor skog planterats samtidigt och växer tillsig likartat.

Föryngringsavverkning Avverkning som leder till så kallade kalhyggen. Fällning av träd i syfte att tillgodogöra sig virket som i princip omfattar alla befintliga träd på en yta. Om avverkningens areal är mindre än 0,5 hektar behöver avverkningen inte anmälas till Skogsstyrelsen. Areal större än så ger en återplanteringsskyldighet.

Hektar Ytmåttenhet. 100 x 100 meter = 10 000 m².

Markberedning Förberedelse inför återplantering med målet att ge så bra grogrund som möjligt.

Gallring Beståndsvårdande utglesning av skog där man tar tillvara på gagnvirket.

Gagnvirke Virke av sådan dimension och beskaffenhet att det ekonomiskt kan förädlas.

Virkesförråd Volymen gagnvirke i ett bestånd, i en huggningsklass, i en åldersklass, på en fastighet, av ett trädslag etc.

Hänsyn Träd eller yta som undantas vid avverkning av naturvårdshänseende.

Låga Trädstam liggande på marken, gärna under längre tid. Kan vara mer eller mindre förrötad. Utgör en viktig livsmiljö för många djur- och växtarter (framförallt insekter). Kan ligga över 200 år beroende på träd och hur de ligger.

Högstubbe Avbruten (eller avsågad) trädstam där en stubbe på någon eller några meter står kvar.

Biologisk mångfald Uttryck för artrikedom där genetisk variation inom arten, mellan naturtyper och olika ekologiska och biologiska processer samt funktioner som förekommer och upprätthålls i naturmiljön.

Biotop Område i naturen där miljön har en enhetlig ekologisk struktur.

Fakta skogen

Skogsbruket är den industri i Sverige som ger högst nettovinst (ca 140 miljarder) och omsatte 2011 totalt 219 249 000 000 kronor.

Skogen ägs till 50 % av enskilda ägare, 25 % privatägda aktiebolag, 14 % statsägda aktiebolag (Sveaskog), 6 % övriga privata ägare, 3 % staten och 2 % övriga allmänna ägare.

Under 2011 exporterades virke värt 127 315 000 000 kronor utomlands.

Sveriges totala landareal är ca 40,7 miljoner hektar där...

- 23,2 är produktiv skogsmark

- 6,2 är fjäll och fjällbarrskog

- 5,0 är myr

- 3,4 är åker och betesmark

- 1,9 är bebyggd mark och övrig mark

- 1,0 är berg

Siffrorna står angivna i miljoner hektar.

Det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark är omkring 3,0 miljarder m3sk varav 42 % gran, 39 % är tall och 12 % björk. Medelvirkesförrådet per hektar på produktiv skogsmark är 135 m3sk per hektar. Sedan 1920-talet har virkesförrådet i Sveriges skogar ökat med mer än 80 %.

Medelboniteten på produktiv skogsmark (mark där skogen växer snabbare än 1 m3sk/ha/år) är 5,3 m3sk per hektar och år. Tillväxten på produktiv skogsmark är cirka 116 miljoner m3sk, 123 miljoner m3sk på samtliga ägoslag.

Källa: Skogsstyrelsen

Fakta Sveaskog

Sveaskog är ett statligt ägt skogsbolag och den största skogsaktören i Sverige med 14% av den produktiva skogsmarken, vilket motsvarar 4,04 miljoner hektar där 3,12 är produktiv skogsmark. I och runt Härjedalen äger man 7 större skiften samt ett mindre. 2015 omsatte Sveaskog 6 078 000 000 kronoroch bolaget har 688 anställda. Nettovinsten 2015 var 2 017 000 000 kronor.

Källa: Sveaskog

Mer läsning

Annons