Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Betraktelse: Gud hör bön!

Annons

Jesus säger: "Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er... Be, och ni skall få, så att er glädje blir fullkomlig." (Joh. 16:23 f.).

I Luthers Lilla Katekes läser vi: "Bönen är vårt hjärtas samtal med Gud, vår himmelske Fader". Någon har också sagt: "Man måste andas för att leva och man måste be för att leva som kristen".

Gud hör bön! Ändå får vi inte alltid det vi ber om. Han känner oss bättre än vi själva och vet vad som är bäst för oss. Ibland svarar han med att väcka en ny tanke hos oss. Ibland hjälper han oss att se verkligheten ur en annan synvinkel.

Många gånger har jag tyckt att Gud besvarat min bön med tystnad, men senare har hans svar blivit tydligt för mig. Då har jag kunnat instämma i psalmens ord: "Tack för bön, som du besvarat. Tack för vad jag inte får". (Sv. ps. 261:2).

Bönen i Jesu namn får vi fortsätta att öva oss i. Det sker när vi lever när Guds ord och när vi ber med viljan att vara redskap för hans kärlek. Så blir vår bön efter Jesu sinnelag.

Om bönens djupaste hemlighet står det i en annan psalm: "Att bedja är ej endast att begära, att själviskt ropa: Giv mig, Herre giv! Att bedja är att komma Gud så nära att han blir livet i vårt eget liv". (Sv. ps. 213:4).

Låt oss be. Herre, den där isranunkeln i Helags branter, som stod lysande, liksom helt överlämnad med kalkarna öppna mot solen, den vittnade för mig om det enda nödvändiga: Att finna mitt fäste i dig, att vara så öppen för din kärlek. Sådan vill jag vara. Det är dig jag behöver, som kalken stjälken, för att verkligen leva och älska trots allt. I Jesu namn. Amen.

Bo Lundmark

Annons