Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rekordår för fjällrävarna

/
  • En av årets valpar hos familjen fjärräv vägs och öronmärks.

Fjällräven har ett rekordår i år. 29 valpkullar har hittats i Helagsområdet vilket är mest hittills sedan de små fridlysta rävarna började att stödutfodras med hundmat. I Stekenjokk har åtta kullar hittats.

Annons

Totalt 48 kända gamla fjällrävslyor skulle besökas i sommar, eller vandras till, och där skulle resultatet räknas och antecknas. Om detta berättade op.se i ett stort reportage nyligen där de volontärer som vann uttagningen till sommarens inventering berättade om hur de aldrig tröttnade på att titta på de bedårande fjällrävarna.

I tre-fyra av dessa 48 gamla lyor fanns ensamma rävar visade det sig, men 29 stycken var bebodda med hela familjer där cirka fem valpar fanns i varje kull.

Det är mesta antalet lyckade valpningar hittills sedan fjällrävarna började att stödutfodras och inventeras.

Däremot är det inte särskilt många valpar per kull, om man jämför med hur det var 2011, det senaste stora lämmelåret.

– I Vindelfjällen har de cirka tio valpar per kull i år. Där har de haft lämlar i år. Och i Norrbotten är det ännu fler valpar, berättar naturbevakaren Lars Liljemark vid länsstyrelsen.

Fjällräven var nära att utrotas för 15 år sedan. 2001 när det var ett bra lämmelår fanns endast två kullar i Helags, som är ett av de tre så kallade kärnområdena i Sverige. De andra är Vindelfjällen och Borgafjäll/Stekenjokk.

– Men nu hör man om vandrare som ser fjällrävar ofta. Jag pratade med stugvärden i Gåsen som hade haft vandrare som hade sett rävar och jag ser dem en bra bit från sina lyor, säger Lars Liljemark.

Tack vare flera projekt, först tio-åriga EU-projektet Sefalo och därefter ett fyraårigt norsk-svenskt bevarandeprojekt, Felles Fjellrev, har arten återhämtat sig. Fjällrävarna klarade sig inte på egen hand i väntan på de lämmelår som plötsligt upphörde.

– Men sedan 2001 har vi haft lämmelår vart tredje år ungefär, säger Lars Liljemark som nu hoppas på nya medel för att kunna fortsätta stödutfodra nu när kullarna blivit fler.

– Då ska vi satsa på mellanområdena, att försöka få i dem mellan kärnområdena.

Ett sådant är Offerdalsfjällen som inventeras nu.

Mer läsning

Annons