Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Replik: Det svenska skogsbruket är långt ifrån harmlöst

Annons

Replik på Svar om skogen: Människor har rätt att bruka sin mark (14 februari)

Skövling av skog har i årtusenden resulterat i utarmning och nöd för människor och natur. Kunskapen om den utarmning som kommer till följd av kalhyggesskogsbruket ifrågasätts i dag bara av skogsbrukets företrädare.

Bertil Andersson jämför marker som människan omvandlat från skog och myr, till öppna gräsytor. När markerna stått i träda några decennier växer de föga förvånande igen med sly och senare omvandlas markerna återigen till skog – en sorts succession som följder de flesta störningar i skogsmark. Skribenten tycks betrakta kulturmiljön som det naturliga tillståndet och naturskogen som en exotisk villfarelse.

Bertil skriver att en tredjedel av en talls livstid är cirka 90 år. Detta är gravt felaktigt. En tall blir ofta 400 år gammal och kan bli över 800 år gammal, och under rätta förhållanden äldre än 1 000 år. Efter att tallen dör kan den stå som silverfura i århundraden och sedan falla för att sakta brytas ner.

På grund av ett intensivt skogsbruk i Sverige hotas eller missgynnas många arter som är en del av skogen.

Ett av problemen med dagens skogsbruk är att vi inte låter träden dö en naturlig död. Till följd av detta är 60 procent av den produktiva skogsmarken yngre än 60 år.

Vi håller med Bertil om att tuffa förhållanden leder till få arter. På grund av ett intensivt skogsbruk i Sverige hotas eller missgynnas många arter som är en del av skogen. Cirka 1 800 skogslevande växt- och djurarter är uppsatta på den så kallade rödlistan; en majoritet av dessa arter finns på listan på grund av skogsbruket och dess metoder. Många av arterna är beroende av gamla skogar, lång kontinuitet, grova träd, gamla träd, stående och liggande död ved och lövträd.

Dagens globala utrotningstakt bedöms vara uppemot tusen gånger snabbare än vad som historiskt sett anses vara naturligt. Vi står inför jordens sjätte massutrotning och det intensiva skogsbruket som bedrivs i Sverige är långt ifrån harmlöst.

Nyckelbiotopers värde försvinner inte med tiden, det ökar snarare.

Skyddade skogar och myrmarker kommer enligt Bertil inte finnas kvar om ”något hundratal år”. Till följd av naturlig störning, som brand och stormar, förändras givetvis även naturtillstånden genom årtusendena, men då hinner arterna vara med på noterna. Med skogsskyddet vill man inte upphäva tidens gång, man vill att naturen ska få fortleva med tiden. Nyckelbiotopers värde försvinner inte med tiden, det ökar snarare.

Den förändring som skapas av människan när vi kalavverkar skog har lite gemensamt med de störningar ekosystemet har anpassats till. Människan har på bara några århundraden lyckats ta kål på mängder av allt från fåglar till grodor, smutsat ned och roffat åt sig och faktiskt förändrat stora delar av planeten till oigenkännlighet, medan ekosystemen och dess arter på egen hand lyckats överleva i hundratals miljoner år trots förändringar och katastrofer.

Viktor Säfve, naturvårdare och småbrukare

Jon Andersson, skogsekolog

Amanda Tas, miljövetare och ideell naturvårdare

Sebastian Kirppu, skogsbiolog

 

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons