Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Svar om skogen: Människor har rätt att bruka sin mark

Annons

I inlägget "Skogskampanj ska lura svenskarna” protesterar debattörerna mot allt inom svenskt skogsbruk.

DEBATT: Skogskampanj ska lura svenskarna (13 februari)

Sverige fick sin första skogsvårdslag 1903 och sedan dess har det svenska virkesförrådet mer än fördubblats och det var också det viktigaste syftet i lagen. Den senaste skogsvårdslagen av 4 kom 1993, och under tiden har en tall blivit 90 år gammal, ungefär en tredjedel av sin livstid.

Biologisk mångfald är ett väl använt begrepp, men vad betyder det? Jag menar att finns det många olika arter inom ett område så betyder det att förutsättningarna är goda. God tillgång på näring, värme, vatten och ljus leder till många arter.

Tuffa förhållanden leder till få arter. Ibland håller dominerande växter tillbaka andra och den biologiska mångfalden minskar. Då kan djur på bete avverka gräset och andra arter får fritt spelrum, därav mångfalden på betesmarker.

I extremt hårda miljöer kan det vara så att endast en monokultur klarar sig kvar. Det fungerar absolut inte omvänt, att biologisk mångfald bättre klarar påfrestningar. Den är i stället tecken på goda villkor för många arter.

Vi kan se på våra skogar på olika sätt och för det mesta är vi subjektiva. Jag till exempel som skulle vilja haft kvar vägen från Råndalen till Sörvallen. Den gick från byn till Råndan (å) där man gick över en gammal träbro och sedan vidare förbi pinnen som var uppsatt halvvägs. Sedan upp mot sandmobacken som var lite lös och jobbig, slättmobacken ovanför var lättgådd och stenmobacken lika. Lite stenigt på sidorna upp mot Lillflyet där stigen mot Västvallen tog av.

Sedan fram mot Sörvallen där det steg rök ur skorstenarna och några kossor, som gärna ville beta gräset innanför gärdesgårdarna, stod och råmade då och då.

Men ingen är längre i fäbodarna och skogen återtar inägorna liksom den gamla vägen, sedan den nya byggdes. Avverkningarna sker i hyggesform och de gamla skogsfågelmarkerna lämnar plats för hallon och senare blåbär och lingon innan skogen åter växer upp igen och skogsfåglarna återvänder.

Vi brukar vårt land och tar vara på det som behövs för vår försörjning.

Naturen förändras ständigt och det som nu är nyckelbiotoper eller gammelskog kommer om 150 år att vara något annat.

Den miljö som jag ville ha kvar finns inte längre och den ni vill ha kvar har samma grund som min. Den är ett egenintresse, men ni försöker försvara det med påståendet att ni vill bevara miljöerna för framtiden. Den vet ni ingenting om, men säkert är att de nyckelbiotoper, gammelskogar och våtmarker som ni vill skydda för framtiden inte kommer att finnas kvar om något hundratal år.

Det är viktigt att vi inte förstör naturen, men blanda inte ihop det med att bruka och även förändra naturen. Det har livet på jorden gjort ändå sedan dess uppkomst!

Jag vill avsluta med en uppmaning till er: Vill ni leva ut era drömmar om orörd vildmark så får det inte ske på bekostnad av andra människor som lever på att bruka sin mark!

Och en liten undran bara: Kalhyggen har i millennier associerats med skövling och utarmning”, skriver ni. Vilka källor har ni till detta påstående?

Bertil Andersson, Hede 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons