Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Sverige dras långsamt isär

Annons

Föreningen Sveriges vattenkraftkommuner och -regioner har 34 medlemskommuner, 33 kommer från de 7 nordliga skogslänen, medan en kommer från Halland.

Vi verkar för att beskattningen av vattenkraftsanläggningarna delvis ska stanna i regioner där värdena uppstår. I dag går alla pengar antingen till staten eller till exploatören.

Samtliga vattenkraftanläggningar har ett taxeringsvärde, som totalt i landet uppgår det till cirka 200 miljarder kronor. Skatten har varit 2,8 procent, men är nu långsamt på väg nedåt. Det betyder att 5,6 miljarder per år tillfallit staten, medan vattenkraftkommunerna har kunnat söka bygdemedel om cirka 125 miljoner per år, en mycket blygsam summa i sammanhanget.

Sverige vill vara ett land som håller ihop och ska vara jämlikt på alla områden. Hela Sverige ska leva. Men hur är egentligen verkligheten? Jo, Sverige håller långsamt på att dras isär.

Vi kan börja med befolkningsutvecklingen. Från 1980 och fram till idag har de 7 nordligaste länen tappat 75 000 invånare medan övriga Sverige har ökat med 1,4 miljoner invånare. Det betyder att vi som bor i norra Sverige ska dela på en allt tyngre börda. Välutbildade ungdomar flyttar och de äldre blir procentuellt fler och fler. Skattekraften sjunker.

Affärer, skolor, bensinstationer läggs ned. Det blir glesare mellan sjukhus och vårdcentraler. Bilar i varje familj är ett måste, inte en utan fler, samtidigt som bensinpriserna hela tiden slår nya rekord.

För många år sedan infördes ett kommunalt skatteutjämningssystem i Sverige. Systemet skulle göra det möjligt att ha någorlunda likvärdig kommunal- och landstingsskatt i landet. Många parametrar ingår i systemet, dock inget om vattenkraftens påverkan.

Systemet har havererat. I dag skiljer det 1, 90 per hundralapp i genomsnitt, mellan snittet i de sju nordliga länen jämfört med övriga landet. Skillnaden har dessutom en tendens att öka hela tiden, och för en som tjänar 300 000 per år skiljer det alltså 5 700 kronor.

De 1,7 miljoner invånarna i skogslänen betalar cirka 7 miljarder kronor mer i kommunalskatt än motsvarande befolkningsgrupp i övriga Sverige. Och ingen kan väl påstå att vi har bättre service i dessa bygder.

50 procent av skogsmarken ägs av privatpersoner. I dag bor allt fler skogsägare utanför sin hemkommun och skattar därmed i en annan kommun än där skogsmarken finns. Det är en smygande skatteflykt från skogslänen.

De 7 nordliga länen bidrar med utöver 90 procent av vattenkraften, i stort sett all malmproduktion och den i särklass största delen av skogsråvaran kommer ifrån dessa län. Skogsprodukter är för övrigt Sveriges största nettoexportgrupp.

Stad och land behöver varandra, vi vill att hela Sverige håller ihop.

Ingvar Persson, ordförande, Sveriges Vattenkraftskommuner och -regioner

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons