Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Markägare tror inte på resning

/
  • Sedvanerätt till vinterbete för ren i Härjedalens skogslandskap har inte samebyarna, enligt Härjedalsdomen. Det hoppas en sameby få ändring på, men markägaren Lennart Olsson tror att domen håller.

– Att riva upp domen skulle vara att landa på ruta ett och det tror jag ingen vill, säger Lennart Olsson, tidigare kommunalråd i Härjedalen och en av markägarna i Härjedalsdomen.
Han tycker att samebyn Ruvhten Sijtes resningsansökan är onödig och tror inte den når framgång.

Annons

Efter att Härjedalsomen vunnit laga kraft 2004, och ytterligare flera år av förhandling, har markägarna kommit överens med tre av de samebyar som berördes av Härjedalsdomen, om ersättning för renarnas vinterbete på privat skogsmark i Härjedalen.

– Det har fungerat väldigt bra, säger Lennart Olsson, tidigare S-märkt kommunalråd i Härjedalen, markägare och medlem i den samverkansgrupp där markägare och samebyarna möts för att diskutera markfrågan.

– Visst är det små incidenter ibland, framför allt när renarna kommer ner för tidigt på hösten. Men det löser vi. På det stora hela tycker jag att det har blivit mycket lugnare i den här frågan. Man hör inte någon som skäller samerna på samma sätt som förut om åren. Tidigare har det varit väldigt spända förhållanden men jag tycker inte det är så längre, säger han.

Mittådalens, Tossåsens och Handölsdalens sameby har tillsammans med markägarna tagit fram ett avtal, med Härjedalsdomen som grund, om en ersättning för renbetet på tre kronor per hektar skogsmark och år. En summa som markägarna lika väl kan ha som vara utan, enligt Lennart Olsson.

– Men det viktiga i det här var att få till en skadereglering. Nu vet alla vad som gäller och skogstyrelsen reglerar eventuella skador orsakade av ren. Så var det inte tidigare, då kunde det vara knepigt att få till skadereglering.

Lennart Olsson tror det blir svårt för samebyn Ruvhten Sijte, som inte har något avtal med markägarna, att få till en resning i Härjedalsmålet. Trots att andra samebyar har fått förlikning eller vunnit i liknande mål, efter Härjedalsdomen. Ett exempel är Nordmaling i Västerbotten, där Högsta domstolen 2011 slog fast att tre samebyar hade sedvanerätt till vinterbete.

– Där gick det ju att bevisa att så faktiskt var fallet. Här gick det inte att få fram bevis på att samerna varit här så länge att de har sedvanerätt. Jag har svårt att tänka mig att det begåtts fel i Härjedalsdomen, så lång tid som processen tog och så genomarbetad som den är, säger Lennart Olsson.

Mer läsning

Annons