Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samernas behov av vinterbete krockar med vargrevir

/
  • Ingemar Mäkitalo visar vilka marker som uppgraderas från reservbete till ordinarie vinterbete.

Tre samebyars betesmarker i Härjedalen påverkas av förekomsten av varg. Detta blir extra påtagligt sedan Bergvik upplåtit så kallad reservbetesmark till ordinarie betesmark.

Annons

När skogsbolagen kom överens med samebyarna i Härjedalen om renbete så avsattes även reservmark inom landskapets gränser söder om E45 samt söder om Lillhärdalsvägen bort till Hamre skans. Detta avtal skrevs 1992, långt innan det fanns ett etablerat vargrevir i området.

– Avsikten med att ha reservmark var att den skulle kunna utnyttjas om det krävdes på grund av väder eller andra orsaker, berättar Ingemar Mäkitalo, planläggare vid Stora Enso Skog i Sveg. Stora Enso är förvaltare av Bergviks skogsmarker och dess personal representerar markägaren i kontakten med samebyarna.

Det gamla avtalet innebar att samebyarna skulle ansöka om att kunna utnyttja reservmarken, nu kan den hanteringen skötas i den vardagliga kontakten.

– Vi är överens om att det inte ska behövas någon onödig administration, med det här avtalet kan det läggas åt sidan, förklarar Ingemar Mäkitalo.

– Det var väldigt krångligt att få tillgång till marken tidigare, tycker Richard Åström, ordförande Handölsdalens sameby.

Avtalet som Bergvik träffat gäller för samebyarna Tåssåsen, Mittådalen och Handölsdalen. Genom detta får de tillgång till ytterligare 70 000 hektar vinterbetesmark i södra och östra Härjedalen.

Ett stort problem för samebyarna är att det numera finns ett etablerat vargrevir i de södra delarna av de upplåtna markerna. Ingemar Mäkitalo förstår att upplåtelsen av marken till vinterbete påverkar frågan om vargrevirets vara eller inte vara men bedyrar att det inte är något som markägaren tagit i beräkning.

– Den förhandlingen får samebyarna och länsstyrelsen sköta. För oss är det här en bra lösning och som sagt, avtalet om reservbete skrevs redan 1992, påpekar Mäkitalo.

– Som det ser ut nu kommer vi inte undan att det finns varg i området. De står högre upp på ranglistan hos länsstyrelsen än vi gör. Det är bara så att vi inte kommer att kunna använda all den mark som upplåtits, säger Richard Åström som i första hand hoppas att reviret inte breder ut sig ytterligare.

Mer läsning

Annons