Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Torgny "Kingen" Karlsson: "Tänk vad lite godhet kan leda till"

Annons

Nu är det strax innan valet och den senaste tiden har verkligen varit intensiv vad det gäller politiska diskussioner, i media och vid köksborden därhemma.

Oavsett resultat så står vi människor inför fakta och stora utmaningar framöver vad det gäller många saker.

Året är 2018, vi bor i det lilla landet Sverige, vi kommer ingen vart med att titta tillbaka och bråka om vilket parti som gjorde vad eller vems fel det var och så vidare.

Vi måste se oss omkring i samtiden, ta tag i det som behöver göras och gå framåt. Om man tittar på dom politiska partiernas slagord så blir jag ibland lite fundersam. Ta till exempel frasen: ”Korta vårdköerna!”

Hm, är det någon som vill förlänga vårdköerna? Alla vill väl ändå förbättra saker och ting.

Ofta vill vi samma sak men vägen dit är det som skiljer partierna åt och självklart prioriteringar åt höger eller vänster.

Men en sak är jag ganska säker på att jag kommer i min livstid få uppleva och det är att miljön kommer att vara i fokus på ett sätt som vi aldrig tidigare skådat.

Det är ohållbart att leva som vi i mångt och mycket gör nu, vi måste ställa om energi, vi måste lägga av med plast, vi måste förbereda oss på låga grundvattennivåer och torra somrar och vi måste se till att vi kan börja bli mera självförsörjande än vad vi är idag.

Jag har tjatat om detta förut men när jag 1994 tjänstgjorde som fältartist mitt i krigets Bosnien så insåg jag att de som klarade sig bäst i kriget var bönderna på landsbygden.

De var redan på banan vad det gällde att försörja sig själva medan stadsborna hade det mycket tuffare.

Högutbildade läkare, bankdirektörer et cetera skänkte bort guld och juveler för att få ägg och mjöl och det kan ju ge oss en tankeställare vad det gäller vårt ekonomiska system som vi byggt samhället på i dagsläget.

Vi ska ha klart för oss att vi alltid behöver samarbeta i någon form för att må bra, vi behöver våra nätverk när det krisar.

Det kan vara lätt att jaga upp sig över skitsaker ibland men rätt vad det är så står man där och behöver hjälp av den där personen som man skällde ut förra veckan.

Med andra ord, där har man också ett kapital att förvalta. Jag har en polare/kollega som heter Johan. Han och hans fru Annika var i Gambia för ett tag sedan på semester. De lärde känna en kille som hette Ambas som jobbade på hotellet.

På sin torftiga lön försörjde han en familj på sex personer och hans dröm var att ha en bil så att han kunde dubbeljobba som taxichaffis.

När Johan och Annika kom hem till Sverige funderade de på vad det skulle kosta att skicka deras gamla Volvo till Gambia.

Summan skulle landa runt 10 000 kronor och Johan startade en insamling via Facebook och vips så bara skramlade det till och nu har dom passerat 90 000 kronor vilket kommer att innebära ett helt nytt liv för Ambas och hans familj.

Detta projekt ska bli kul att följa och se vad det leder till, men om vi nu backar bandet lite och tänker tillbaka en smula.

Hotellkillen i Gambia var alltså väldigt trevlig och tillmötesgående, dessutom var han väldigt duktig på engelska vilket gav honom ett stort försprång eftersom det var lätt att kommunicera med honom.

Detta var/är alltså hans kapital som visade sig vara värt oerhört mycket för en person som inte hade mycket till bankkonto.

Nu blir det helt plötsligt andra bullar och han kan se till att hans mamma slipper bo i en skrubb och alla barnen får gå i skolan och slippa gå hungriga.

I denna politiska snålblåst som vi kan uppleva just nu blev detta ett litet ”solfönster” som Johan uttryckte det häromdagen i en tv-intervju.

Tänk att allt började med en snäll, skäggig basist från Hälsingland som spelade på Logrocken i Sveg i fjol. Ja, tänk vad lite godhet kan leda till.

Mer läsning

Annons