Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Maud vet var det nappar bäst

/

Med färska SM-guld i pimpelfiske är veckans härjedaling, Maud Eriksson, högaktuell. Nu har hon inte varit fiskebiten hela livet men de senaste femton åren har mycket kretsat kring spänningen i att kroka fiskar.

Annons

Maud är egentligen en urhärjedaling med båda sina föräldrar bördiga från landskapet. Trots det så levde hon sina första 17 år i Hudiksvall.

– Skulle jag flytta någonstans så är Hudiksvall definitivt en plats som jag skulle kunna tänka mig, säger Maud Eriksson, som berättar att hon trivdes "skitbra" i Hudik.

– Det var hemskt att vara 17 år och flytta upp hit, minns Maud.

Efterhand vande Maud sig och när hon bildat familj så upptäckte hon att det var perfekt att bo i Sveg.

– Med småbarn och fiske som ett stort intresse så var det inte så dumt.

Tävlingsfiske började hon med först 1996, då var hon inspirerad av maken och sina två söner vilka börjat tävla flitigt.

– Vi har ju en dotter också och hon var för liten för att följa med, men när hon var sex år så åkte vi på en tävling i Siksjön och sedan var jag biten, förklarar Maud.

Själva fisket och tävlandet ger spänning men mest värdesätter Maud de människor som håller på med fisket.

– Genom fisket har vi fått många härliga vänner såväl i Sverige som i grannländerna.

Nu är det främst vinterfiske som Maud Eriksson ägnar sig åt. Åtminstone är det bara då hon tävlar, på sommaren beskriver hon sig mer som en fritidsfiskare.

– Då umgås jag med alla vänner som inte är fiskefrälsta, om jag skulle åka runt på tävlingar då också så skulle den tiden inte finnas, förklarar Maud.

I Sveg är mormyskafiske ganska stort men för Maud är det vanligt pimpelfiske som gäller. Hon beskriver det som mer aktivt och roligare.

– Men det tar på kroppen. Under SM-helgens två tävlingar gick jag runt drygt 1,5 mil och borrade över 200 hål. Att stanna i ett hål där det inte finns fisk mer än en minut är inte någon idé, säger Maud, som gärna springer iväg lite extra på isen eftersom hon inte vill dela den tänkbara fångsten med andra fiskare.

På avdelningen fisketips så förutom att borra många nya hål och verkligen leta rätt på fiskarna så brukar hon locka till sig dessa.

– Jag dunkar pirken rejält i botten ibland och det kan hjälpa. Annars är det viktigaste att ha rätt färger för det vatten man fiskar i. Endera får man prova sig fram eller också kolla med de som känner till stället.

När det inte är fiskesäsong så trivs Maud med vattnet i badhuset.

– Där är jag ofta, ibland bara simmar jag eller också är jag med på aktiviteter som vattengympa.

Under många år var Maud flitigt anlitad på revyer och kalas, då i rollen som Berta.

– Berta föddes 1984 när jag jobbade på Härjelast. Det var till en firmafest som jag hittade på henne.

Sedan dess har Berta dykt upp lite då och då i olika sammanhang där hon sjungit och hållit uppskattade monologer.

– Just nu ligger hon på is, jag har inte samma ork som förr och det tar rätt mycket tid att skriva sånger och monologer som är aktuella. Men för den skull är det inte sagt att hon dyker upp igen, säger Maud Eriksson och lämnar en öppning för att stiga in i rollen som Berta igen.

När det gäller framtiden så tror Maud att hon kommer att hålla på med fiske länge. Kanske trappas tävlandet ner men det finns mycket annat i det intresset som ger behållning.

– Jag har varit med om några storslagna naturupplevelser när jag fiskat på sommaren. En gång kom en stor älgtjur ner till en tjärn och doppade sin stora krona och en annan gång såg jag en kungsörn som tog en stor öring. Det är riktigt härligt att få vara med om såna saker och fantastiskt avkopplande, säger Maud Eriksson.

Annons