Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Astrid Bengtsson, Hede

Vår mor Astrid Bengtsson föddes som nummer två i en syskonskara av fem. Som liten bodde familjen vid Kvarnån i Hede, där mamma och hennes ett år äldre syster Karin i tidig ålder hoppade på stenarna i ån, badade och försökte fånga fisk till middagen.

Annons

På den tiden fick barnen börja arbeta tidigt. Från cirka tioårsåldern gick somrarna åt till att arbeta som pigor på fäbodarna i trakten runt Hede. Det var disk, städning, barnpassning och mjölkning med mera som stod på schemat vilket de inte var ovana vid, eftersom även barnen hjälpte till med hushållssysslorna på den tiden.

Efter skolan blev det till att arbeta som piga hos olika familjer i byn, innan vår mamma började som barnsköterska på barnhemmet i Hede.

Vid 17 års ålder träffade mamma sin blivande make, och vår pappa; Tage Bengtsson. Då första dottern föddes var mamma endast 19 år. Det blev ett långt och lyckligt äktenskap och de var gifta i 60 år.

Det blev så småningom flytt till Ångsta där vi bodde i åtta år, innan flytten gick tillbaka till Hede och andra dottern föddes.

I Hede blev det arbete på tvättinrättningen i Hede för både mor och far. Det var ett slitsamt jobb som pågick i 13 år. Arbetsdagar som började klockan fyra på morgonen för att hinna klart så att lakan och handdukar kunde gå tillbaka till alla hotell i västra Härjedalen med bussen dagen efter.

Vår pappa började studera under denna tid och blev senare komminister. Mammas nya roll blev prästfru och hon fick då hjälpa pappa med representation, kyrkans barntimmar etcetera, vilket hon gjorde med bravur.

Då barnbarnen kom var hon alltid en hjälpande hand för oss döttrar.

Mamma var en person med många järn i elden. Hon vävde, stickade, broderade och sydde till alla, inte bara till familjen utan även till andra som kom och ville ha hjälp med lappning och lagning.

Mamma var dessutom en fena på att laga mat och baka. Som person var mamma en aktiv, glad och positiv människa innan demenssjukdomen slog till. Hon har varit generös och rättvis, inte minst mot oss och våra familjer.

När pappa gick bort 2011 flyttade mamma så småningom in på demensavdelningen på Hedegården där hon levde sina sista år.

Vi är många som saknar mamma. Tack för allt.

Barbro och Agneta