Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Betraktelse: Gläd er!

Bo Lundmark skriver inför Mikaeli-dagen.

Annons

Nåd och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus!

I Filipperbrevets fjärde kapitel uppmanar Paulus: "Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er!" (v.4).

Tiden före Mikaeli-dagen förknippar jag med höstfisket. Under min uppväxt brukade jag få lov från skolan för att följa med till Ältsvattnet. Där fiskade några av traktens familjer för vinterbehovet.

Tvåmilavandringen över fjället var både spännande och tröttsam. Jag hoppades att vi snart skulle få syn på den stora stenen vid Abbesbäcken. Där blev det en stunds vila vid elden i väntan på att den svarta kaffepannan skulle börja koka. Det var alltid min uppgift att hämta kaffevatten från bäcken.

Abraham eller Abbe har fått ge namn åt den skummande jokken. Inte den bibliske patriarken, utan en legendarisk björnjägare. Men också han vandrade Herrens vägar. Innan vi axlade säckarna och fortsatte färden sjöng vi därför: "Gör såsom Abraham gjorde, blicka mot himlen opp! Medan du stjärnorna räknar, växer din tro, ditt hopp. Himmel och jord må brinna, höjder och berg försvinna, men den som tror skall finna, löftena de står kvar". (Sv.ps.254:2).

Vid Skafsbäcken nådde vi den sista vindpinade björken. Några av de brinnande löven hade ännu inte blåst av grenarna utan satt kvar som slutackord i den stora hösthymnen. Och stammen lyste som om den ville påminna varje vandrare om landet, där ingen förintelse råder. I sin nakenhet vittnade den ensamma fjällbjörken om en glädje trots allt, en glädje rotad i Skaparens "Varde liv!" För i Guds skaparord ryms också hoppet om "det nya liv, som aldrig skall förblomma, fast äng och fält stå tomma". (Sv.ps. 201:4).

När vi hade vittjat näten nästa morgon steg lovsången ur våra hjärtan där på stranden av Ältsvattnet:

Tack skapare för vattnen

där öring och röding fastnar i våra garn

Ur din hand har de kommit

Lova Honom broder måne buren i renens horn

över fjällets vita hjässa

Prisa Honom syster vind

där du krusar tjärnen eller böjer strandens vide.

Stäm in i lovsången syster och bror. "Än en gång vill jag säga: Gläd er!

"Tack för höstnattens oro

och gryningens frostklara frid

för flyttande fåglar i solen

dina sjungande budbärare från Hermon och Getsemane.

Bo Lundmark

Mer läsning

Annons