Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord: Arne Johansson, Funäsdalen

När morfar och hans älskade Ulla firade guldbröllop i augusti 2016 samlades hela familjen för en gemensam resa, en resa som sedan visade sig bli hans sista…

Annons

Morfars livsresa började i Funäsdalen där han tidigt fick lära sig att livet kan vara tufft. Från 13 års ålder arbetade han som springpojke på Esso.

När det var dags för konfirmation hade han sparat ihop tillräckligt med pengar till en för stor läskostym att växa i och oxblodsfärgade myggjagare som prästen inte tyckte om.

I den för stora läskostymen och myggjagarna flyttade som 15-åring till Hallstahammar för att börja arbeta och försörja sig själv. Han fick jobba hårt för en liten peng, en peng som inte alltid räckte till mat. Vid 17 års ålder liftade morfar hem till Funäsdalen och försökte försörja sig genom att importera fisk från Norge och röka den hemma på gården. För att sedan köra runt i en gammal Moskovich, utan körkort, för att sälja fisken till hotellen. När det blev för kallt att vara ute och röka fisk blev han tvungen att återvända till Hallstahammar.

Vårsolen där hemma brann i själen och det blev avgörande för att återvända till Funäsdalen igen. Han fick några småhugg på mackarna och på Enqvists affär och var med och hantlangade när linbanan byggdes.

Lumpen gjordes 1962 på K3 i Skövde. Efter militärtjänstgöringen blev det bensinstationen Caltex i Bjursås, Mora och senare Funäsdalen. 1967 fick han arrendet för linbanan i Funäsdalen, vilket fortlöpte fram till september 1970. Efter linbanan tog han ströjobb där de fanns och arbetade sedan på Enqvist affär. Våren -77 blev han föreståndare för bensinmacken OK. När den nya OK-stationen byggdes tog morfar och hans bror Tjoffe över den. I slutet av 80-talet övertog han Konsumbutiken i Tännäs, Tännäs Livs. Efter detta hoppade han på olika jobb fram till pensionen.

Under hela sitt liv har morfar varit verksam inom olika yrken och flyttat dit jobben funnits.

Våren 1965 började han och Ulla bygga på sitt hus. Ett hus som representerar morfar, han byggde när det fanns pengar. I detta hus har hans tre döttrar vuxit upp och dit återvänder de med sina barn och barnbarn.

Morfar var noggrann och uppfinningsrik i allt han åtog sig. Hans öppenhet, hjälpsamhet och generositet skapade nya kontakter och vänner över hela världen. In i det sista skaffade han sig en ny vän, Bernt, som blev en mycket betydelsefull person för honom och hela familjen.

Allt eftersom timglaset runnit har vi insett att han lärde oss alla vad som är viktigt i livet. Att värna om andra, vara omtänksam, kramas och att hålla oss uppdaterade om vad som händer i världen. Vidare att vara nyfiken på livet då som nu. Viktigast av allt är att man fyller sitt liv med nära, kära och upplevelser!

Lena, Anethe och Kattarina

Mer läsning

Annons